Därför bär alla coola tjejer spets just nu

Spetsen hyllas som rebellens tyg – från Marie Antoinette till Zara Larsson

Just nu är spetsen överallt. Modehus som Prada, Versace och Acne Studios visar den i sina kollektioner, och på omslag och scener syns den hos allt från Zara Larsson till konstnären Yoyo Nasty. Men materialet bär på en betydligt längre historia än dagens trender – en historia om makt, sexualitet och normbrott.

Historien börjar i hovet

Under 1700-talet var spets en symbol för extrem lyx och status. Tillverkningen var hantverksmässig och tidskrävande, vilket gjorde materialet förbehållet de allra rikaste. Marie Antoinette avbildades ofta i spetsdetaljer, och hennes användning av materialet ska ha retat de fattiga fransmännen under en tid då svält hotade stora delar av befolkningen.

När industrialiseringen slog igenom i slutet av 1800-talet blev spetsen dock billigare och mer tillgänglig – men den började också användas på ett mer utmanande sätt. I Hollywoods klassiska era blev den förknippad med femme fatale-figuren, ofta klädd i negligé.

Från oskuld till uppror

I mitten av 1900-talet, genom filmens genomslag, befästes bilden av den gåtfulla och förföriska kvinnan i spets. Detta blev också startskottet för en lång tradition av att använda materialet för att utmana normer. Musikern Prince använde spets på ett sätt som bröt mot konventioner kring maskulinitet och sexualitet, särskilt under sin ”Purple rain”-era.

Enligt modere forskare och journalister har spetsen alltid varit ett material fyllt av dualitet. Å ena sidan förknippas den med brudklänningar och oskuld, å andra sidan med farlig kvinnlighet och förförelse.

Genomslag idag

I vår tid har den rebelliska spetsen fått nytt liv. Konstnären Frida Kahlo använde den i sina självporträtt, och hennes verk ”Las dos Fridas” från 1939 visar hur spets kan fungera som en markör för identitet och kulturella spänningar.

Nutida exempel finns också i Sverige. Zara Larsson har hyllats för sin hyperfeminina stil, bland annat på omslaget till albumet ”Midnight sun”. Hennes fans har beskrivit känslan av att omfamna femininitet som en form av gemenskap.

– Det är en god tid för den rebelliska spetsen, säger modeforskaren i samband med utställningar och analyser av trenden.

Den hyperfeminina stilen har blivit ett sätt för både artister och publik att utforska frågor om kön, identitet och makt. Spetsens dubbla natur – både sårbar och stark, både traditionell och provokativ – gör att den fortsätter att fascinera.

Från kunglig glamour till popkultur

Under 1980-talet blev spets återigen ett tecken på uppror genom artister som Prince. Hans användning av materialet, ofta över ögonen eller i färgglada varianter, utmanade idén om vad spets kunde betyda. I dag är det just denna mångtydighet som gör materialet så närvarande i modevärlden.

Särskilt anmärkningsvärt är hur spets används för att kommentera kvinnlighet och maktrelationer. Från Marie Antoinettes hov till Zara Larssons scenkläder har spetsen gått från att vara en symbol för överflöd till att bli ett verktyg för självuttryck.

En trend med djupare rötter

Flera konstnärer har genom historien använt spets för att utforska känslor av sårbarhet och styrka. Whistlers berömda målning ”Whistler’s Mother” från 1871 är ett exempel där spetsen, nästan omärkbar, finns med i bakgrunden som en detalj i vardagen.

Att den rebelliska spetsen nu gör comeback kan ses som en reaktion på en tid där gränser suddas ut och identitet blir allt mer flytande. Med modehistorien som fond och dagens popkultur som arena har spetsen återigen blivit ett redskap för att utmana invanda föreställningar – både i garderoben och i det offentliga rummet.