Shakespeares klassiska komedi ”En midsommarnattsdröm” får nytt liv i en oväntat miljö när den nu sätts upp i raggarkulturens värld. Med premiär på midsommardagen på Västernorrlands museum i Härnösand flyttas handlingen från Aten till Kramfors 1986, där brylkräm, epadunk och cruising utgör bakgrunden till de tidlösa temana om kärlek, svartsjuka och förvirring.

Regissören Rasmus Lindberg, som till vardags arbetar på Norrbottensteatern, har valt att behålla Shakespeares blankvers men försvenskat berättelsen och placerat den i en svensk småstadsmiljö under 1980-talet. På scenen kommer två amerikanska veteranbilar att brumma när karaktärerna förbereder sig inför ett raggarbröllop.

”Raggarkulturen ska synas, höras, älska, rasa och hata. Det förhållandet till omvärlden svarar väldigt väl mot den världsåskådning som Shakespeare skrev sina pjäser utifrån”, säger Lindberg som ser tydliga paralleller mellan den känslodrivna världen i Shakespeares dramatik och raggarkulturens uttrycksfulla karaktär.

I denna version är det inte Shakespeares ursprungliga figurer Theseus och Hippolyta som ska gifta sig, utan raggarkungen Johnny Theseus som ska knyta hymnens band med Marie-Kristin. Lindberg menar att den svenska midsommarnattens särskilda atmosfär passar perfekt till pjäsens tematik.

”Svensk midsommar präglas av naturdyrkan, men också fylla, slagsmål och kärleksförvecklingar. Jag är själv född exakt nio månader efter midsommarafton, och det finns en överrepresentation av barn som har födelsedag i mars på grund av det. Jag tycker att den svenska midsommarnattens lössläppta och känslosamma natur rimmar bra i den här pjäsen”, förklarar regissören.

Uppsättningen spelas utomhus och utnyttjar både platsen och årstiden för att skapa en unik teaterupplevelse. Genom att kombinera Shakespeares språk med svensk raggarmiljö skapas en intressant kontrast som belyser hur universella de mänskliga känslorna är, oavsett tidsperiod eller kulturell kontext.

I Shakespeares originalpjäs repeterar en grupp hantverkare för en teateruppsättning av den babyloniska myten om Pyramus och Thisbe. I Lindbergs version har denna metateater uppdaterats för att bli mer relevant för en modern publik.

”Men det är ingen som har koll på det i dag, i stället är det bilmekaniker som sätter upp ’Romeo och Julia’ i den här pjäsen. Precis som i originalpjäsen går det väldigt dåligt”, säger Lindberg om anpassningen.

Metapjäsen utvecklas till en musikal med musik komponerad av Mathias Venge, som utgår från aktuell epadunk och utvecklar den till rockabilly-influerad svensk folkmusik. Venge har skapat en musikalisk värld som både hyllar och leker med genrerna.

”När Titania förvandlas till åsna och det blir sexparty spelar vi Fröken Snusks låt ’Rid mig som en dalahäst’, men här är det i en folkmusikversion”, berättar Lindberg om den lekfulla hanteringen av musiken.

Lindberg ser djupare samband mellan Shakespeares tid och raggarkulturen än vad som först kan verka uppenbart. Han menar att båda representerar perioder där traditionella strukturer utmanas och känslor får större utrymme.

”När Shakespeare skrev ’En midsommarnattsdröm’ hade England brutit med katolska kyrkan och Gud. Karaktärerna drevs av kärlek och känslor, inte utifrån vad Gud bestämde. Svartsjuka, hämnd, tvivel och maktintriger personifieras i Shakespeares pjäser och det är ingen återhållsam kultur som skildras. Ungefär som i raggarkulturen”, förklarar han.

Produktionen använder Göran O Erikssons översättning och medverkande inkluderar bland andra Ivar Forsling, Frida Bagri, Anna Fahlstedt samt Anders och Ellen Henning Öhrström. Musikledare är Adam Dahlström som tillsammans med ensemblen ska förverkliga Venges musikaliska vision.

Att välja midsommardagen som premiärdatum är ett medvetet val som förstärker kopplingen mellan Shakespeares pjäs och svensk tradition. Midsommar är en av de mest laddade helgerna i den svenska almanackan, fylld av både ljus och mörker, glädje och melankoli – element som alla finns representerade i ”En midsommarnattsdröm”.

Uppsättningen spelas på Västernorrlands museum i Härnösand och pågår till den 17 juli, vilket ger publiken möjlighet att uppleva klassisk teater i en unik svensk kontext under ljusa sommarkvällar. Genom att kombinera Shakespeare med raggarkulturen skapas en brygga mellan högkultur och folklig tradition som utmanar föreställningar om vad klassisk teater kan vara.