Den omdebatterade korsetten i fokus på Hallwylska

Korsettkriget: En strid om kvinnlighetens definition vid sekelskiftet 1900

Den lilla men innehållsrika utställningen ”Korsettkriget, en kamp om kvinnlighetens former vid förra sekelskiftet” på Hallwylska museet i Stockholm tar besökaren tillbaka till en tid då ett enda plagg stod i centrum för en intensiv samhällsdebatt – korsetten.

Detta fascinerande plagg, som under århundraden har format kvinnors kroppar enligt skiftande modeideal, genomgick under 1800-talets senare del en betydande förändring. Från att tidigare varit tillgänglig endast för samhällets övre skikt, gjorde industrialiseringen och nya material korsetten till ett plagg som fler hade råd med. Den snörda midjan blev ett tecken på kvinnlighet, status och moralisk hållning.

Utställningen inleds med en imponerande samling klänningar som tillhört Wilhelmina von Hallwyl och hennes tre döttrar från perioden 1865-1910. Dessa plagg visar tydligt hur korsettens utformning förändrades under denna period, vilket i sin tur påverkade kroppens silhuett för att matcha tidens modeideal.

Ett av utställningens mest intressanta föremål är en elegant sportkorsett från 1890-talet. Trots sitt namn och sin påstådda användning vid fysiska aktiviteter skiljer den sig endast marginellt från vanliga korsetter – den är något kortare och tillverkad av ett aningen mer luftgenomsläppligt tyg. Detta föremål illustrerar tydligt hur djupt förankrad korsetten var i kvinnors liv, även när de ägnade sig åt sport som cykling eller tennis.

Mot slutet av 1800-talet började dock kritiska röster höjas mot den hårt åtsnörda midjan. Läkare och hälsoexperter varnade för de fysiska konsekvenserna av att pressa ihop inre organ och begränsa andningen. Men debatten handlade inte bara om hälsoaspekter. I takt med att kvinnors frigörelse började ta fart, blev korsetten en symbol för de begränsningar som samhället pålade kvinnor – både fysiskt och intellektuellt.

Det som gör ”Korsettkriget” särskilt intressant är hur den belyser den intensiva mediala debatten som blossade upp kring detta till synes oskyldiga plagg. Tidningar och tidskrifter fylldes med argument för och emot korsetten. Trots den högljudda kritiken var det dock få kvinnor som vågade bryta mot normen och helt avstå från korsett. Även de som kritiserade plagget fortsatte ofta att bära det, om än i något modifierad form.

Historikern Henric Bagerius, vars bok ”Korsettkriget: modeslaveri och kvinnokamp vid förra sekelskiftet” ligger till grund för utställningen, har kartlagt hur djupt rotade föreställningarna om den snörda midjan var. Att inte följa modet genom att bära korsett likställdes ofta med moraliskt förfall och lössläppthet – ett högt pris att betala i en tid när kvinnors anseende var strikt bevakat.

Den verkliga revolutionen i klädmodet kom först på 1920-talet, då den smala, raka silhuetten ersatte den timglasformade kroppen som ideal, och korsetten gradvis övergavs till förmån för mer flexibla plagg.

På Hallwylska museet får utställningen en särskilt passande inramning, placerad i den autentiska sekelskiftesmiljön. Besökaren kan lätt föreställa sig hur dessa eleganta kreationer en gång svepte genom salongerna i palatset på Hamngatan, burna av societetskvinnor som Wilhelmina von Hallwyl och hennes samtida.

Utställningen, som tidigare visats på bland annat Kvinnohistoriskt museum och Textilmuseet, har nu hittat ett tillfälligt hem i de små men välbevarade utställningsrummen högst upp i Hallwylska palatset. Här kommer den att stanna fram till januari 2027, vilket ger gott om tid att reflektera över hur mode och kroppsideal påverkar samhällets syn på kvinnlighet – en fråga som är lika aktuell idag som för över hundra år sedan.

”Korsettkriget” är mer än en modehistorisk exposé – den belyser hur kläder och kroppsideal fungerar som arenor för större samhällsdebatter om kön, makt och frihet. Den lilla utställningen väcker stora tankar om hur vi definierar kvinnlighet då och nu.