Efter kontroverserna kring Munro – nu firar Kanada Nobelpristagaren Anne Carson

När årets Nobelpris i litteratur på torsdagsmorgonen offentliggjordes, var reaktionen i Kanada omedelbar. I princip alla större mediesajter i landet fylldes av hyllningsartiklar till poeten och essäisten Anne Carson, som därmed blir en av få kanadensare genom tiderna att motta litteraturvärldens mest prestigefyllda utmärkelse.

– Vi är otroligt stolta över att ha fått ännu en Nobelpristagare i litteratur. Och om jag ska vara ärlig: den senaste kanadensiska pristagaren var Alice Munro, och det känns som att det har legat en skugga över hennes vinst de senaste åren, säger Deborah Dundas, journalist och före detta litteraturkritiker på Toronto Star.

Alice Munro, som tilldelades Nobelpriset 2013, har sedan dess hamnat i ett komplicerat eftermäle. År 2024 berättade hennes dotter Andrea Robin Skinner offentligt att hon som barn utsattes för sexuella övergrepp av sin styvfar. Enligt dottern fick Munro kännedom om övergreppen, men valde ändå att senare återuppta relationen med honom. Styv fadern erkände brotten och dömdes 2005 för sexuellt ofredande. Skandalen har kastat en lång skugga över Munros författarskap och gjort hennes pris till ett smärtsamt kapitel i kanadensisk litteraturhistoria.

Någon motsvarande ambivalens finns inte kring Anne Carsons utmärkelse, understryker Dundas.

– Det finns ingen skugga över Anne Carsons vinst, och det är vi väldigt glada för i dag, säger hon.

Carson har länge varit en högt ansedd men relativt smal författare, främst hyllad inom den litterära världens inre kretsar. Hon är professor i klassiska språk och har under flera decennier arbetat i gränslandet mellan antik grekisk litteratur och modernistisk poesi. Hennes genombrottsverk ”Autobiography of Red” – en samtida omskrivning av den grekiska myten om Herakles – har beskrivits som en av de mest inflytelserika poetiska texterna under de senaste decennierna. Hon är också känd för sin översättning av Sapfo, där hon brutit mot konventionella översättningsideal och i stället skapat egna konstverk med den antika poetens fragment som utgångspunkt.

Trots den kritikerhyllning Carson åtnjuter, har hon inte haft samma folkliga genomslag som exempelvis Margaret Atwood, en annan kanadensisk författare som länge varit en given kandidat i Nobeldiskussionerna. Just därför kan priset få en särskild betydelse, menar Dundas.

– Det kommer definitivt att sälja. Hon är inte riktigt lika välkänd som en Margaret Atwood, än i alla fall, säger hon.

Frågan är om Nobelpriset nu kan göra Carson till en av årets stora julklappsböcker i Kanada. Historiskt har priset haft en direkt effekt på försäljningen, inte minst i pristagarens hemmamarknad. Förlagen brukar rusta med nya upplagor, och författarens tidigare titlar får ofta ett andra liv. För en författare av Carsons kaliber, vars verk ibland betraktas som intellektuellt krävande, kan priset innebära ett publikt genombrott som annars hade varit svårt att uppnå.

Anne Carson, som är verksam vid flera universitet och sedan länge är bosatt i New York, har genom åren byggt ett rykte som en orädd och gränsöverskridande röst. Hennes texter rör sig fritt mellan essä, poesi, översättning och teater, och hon har ofta beskrivits som en författare som trotsar genregränserna. Det är just den egensinnigheten som gjort henne till en älsklingsgestalt bland kritiker, men som också bidragit till att hon länge varit relativt okänd för en bredare allmänhet.

Med Nobelpriset har det nu förändrats över en natt. I Kanada är stämningen efter beskedet närmast festlig – inte bara för att landet fått ytterligare en pristagare, utan för att denna gång kan firandet ske utan förbehåll. För en litteraturvärld som under flera år brottats med frågor om arv, moral och upprättelse innebär Anne Carsons pris en möjlighet att återigen rikta blickarna mot det som ytterst räknas: litteraturen själv.