EKG: Både raggardusch och galoschhaka används än

I det tysta försvann raggarduschen från svenska språket – officiellt sett

Svenska Akademiens ordlista (SAOL) släppte för ett par veckor sedan sin femtonde upplaga, elva år efter den föregående versionen. Med den nya utgåvan försvinner cirka 9 000 ord som enligt akademien ”inte används så ofta i text” – och bland dessa återfinns det folkliga uttrycket ”raggardusch”.

Fenomenet raggardusch, som beskriver när någon avstår från en regelrätt dusch och i stället applicerar deodorant eller parfym, har länge varit ett etablerat begrepp i vardagsspråket. Trots detta bedömdes ordet inte uppfylla kriterierna för att behålla sin plats i den officiella ordlistan.

Reaktionerna har inte låtit vänta på sig. För många svenskar är begreppet fortfarande högst levande i vardagsspråket och vissa uttrycker förvåning över att akademien valt att ”spola bort” ordet utan större diskussion. Strykningen väcker frågor om hur Svenska Akademien balanserar mellan språkets folkliga användning och den dokumenterade förekomsten i skriftliga källor.

Utöver raggarduschen försvinner även andra vardagliga begrepp som ”huvudvärkspulver” och det målande ”galoschhaka”, som träffsäkert beskriver en person med utskjutande haka eller kraftigt underbett. Dessa exempel visar på en bredare tendens där färgstarka uttryck som många känner igen från talspråket får ge vika i den officiella dokumentationen av svenska språket.

Samtidigt som gamla ord försvinner måste naturligtvis nya begrepp få plats. Bland nykomlingarna i SAOL:s femtonde upplaga finns ”botox” och ”minnespinne”, ord som reflekterar vår tids teknologiska och kosmetiska utveckling. Intressant nog har även ”zebralagen” fått en plats, med förklaringen ”den lag som innebär att förare har väjningsplikt mot gående vid övergångsställen.”

Svenska Akademien passar också på att slå fast vissa stavningsregler. Exempelvis rekommenderas stavningen ”zebra” framför ”sebra”, även om den senare varianten kan vara användbar i ordspel som Wordfeud – vilket för övrigt är ett spel som ännu inte tagit sig in i SAOL, trots dess popularitet i många svenska hem.

Ordlistans uppdatering speglar den ständigt pågående utvecklingen av det svenska språket, där nya termer tillkommer medan andra faller bort. Den naturliga språkutvecklingen styrs av hur ord faktiskt används, framför allt i skriven form eftersom SAOL primärt baserar sina beslut på förekomst i text snarare än i talat språk.

Detta skapar ibland en diskrepans mellan språkets officiella status och hur det används i vardagen. Många ord som stryks från ordlistan fortsätter att leva vidare i talspråket, och uttryck som ”raggardusch” lär fortsätta att användas av svenskarna oavsett dess officiella status.

Processen att ”utmönstra” ord – som är Svenska Akademiens egen term för att stryka ord – väcker också frågor om vem som egentligen bestämmer över språket. Är det institutioner som Svenska Akademien eller är det språkanvändarna själva? Svaret är naturligtvis komplext och handlar om ett samspel mellan formell språkvård och faktisk språkanvändning.

För dem som vuxit upp med ord som nu försvinner från SAOL kan förändringen kännas vemodigt, men den illustrerar också något fundamentalt om språkets natur – det är i ständig förändring, precis som samhället det används i.

Oavsett vad Svenska Akademiens ordlista säger kommer många att fortsätta använda orden de växt upp med. Som en språkanvändare uttrycker det: ”Vad man än kallar denna tvagning kommer jag att använda ordet även i framtiden.” Detta visar på den spänning som alltid existerar mellan språkets officiella kodifiering och dess levande användning i vardagen.