Regeringen presenterar lässtrategi utan nya finansiella satsningar

I en presskonferens på torsdagen målade regeringen upp en oroväckande bild av läsförmågan i Sverige. Kulturminister Parisa Liljestrand (M) lyfte fram resultat från Pisa-mätningen 2022 som visar att var fjärde femtonåring i Sverige inte når upp till grundläggande läsförståelse – ett faktum som ligger till grund för regeringens nya nationella lässtrategi.

Den nya strategin fokuserar på fyra områden med särskild tonvikt på att förbättra läsförmågan bland barn och unga. En central del i strategin handlar om att stärka tillgången till kvalitetslitteratur, där regeringen säger sig prioritera biblioteksersättningen som en viktig komponent.

Samtidigt har Sveriges Författarförbund, Svenska Tecknare och Svenska Fotografers Förbund riktat kritik mot att biblioteksersättningen inte höjs med en enda krona för nästa år. När kulturministern konfronterades med denna kritik under presskonferensen undvek hon att diskutera konkreta belopp.

”Även om vi pekar ut biblioteksersättningen som viktig, tycker jag inte att man ska fastna i vad för belopp som är uppräknat på budgeten nu,” sade Liljestrand och tillägger: ”Vi kommer att prioritera arbetet med att stärka läsförmågan i Sverige. Där ingår biblioteksersättningen som är en viktig del.”

Den enda konkreta ekonomiska satsningen som presenterades under pressträffen var ett tillskott på två och en halv miljon kronor till Mediemyndigheten. Dessa medel ska användas för att uppmärksamma sambandet mellan läsförmåga och samhällets motståndskraft mot desinformation – en relativt blygsam summa i sammanhanget.

Strategin tar också upp frågan om teknisk utveckling och dess påverkan på läsvanor. Kristdemokraternas utbildningspolitiska talesperson Mathias Bengtsson underströk vikten av tryckta böcker i skolundervisningen med den målande beskrivningen: ”Fler ska bli borttrollade i böckernas värld i stället för att bli bortskrollade i Ipadens värld.”

I övrigt hänvisade regeringsföreträdarna främst till tidigare initiativ, som satsningar på inköp av läroböcker och förändringar i läroplanen som ger förskollärare ett tydligare ansvar för att främja högläsning och språkutveckling bland de yngsta.

Under presskonferensen gjorde utbildningsminister Simona Mohamsson (L) ett uttalande om att regeringen har ”säkrat tillgängligheten” av bemannade skolbibliotek. Detta trots att hundratusentals skolbarn fortfarande står utan tillgång till bemannade skolbibliotek, trots riksdagens skärpta krav i skollagen.

När Mohamsson konfronterades med denna diskrepans erkände hon implementeringsproblemet: ”I realiteten är det upp till huvudmännen att genomföra det. Det finns ett sorts glapp där huvudmän tror att det är valbart om barn ska ha rätt till ett riktigt skolbibliotek.”

På frågan om det inte är att ta i att säga att regeringen har säkrat tillgängligheten svarade utbildningsministern: ”Jag kan ju säkerställa det genom att reglera. Det har jag gjort. Men det är kommunerna som har huvudmannaskapet och vi kommer inte komma ifrån det förrän vi förstatligar skolan.”

Kulturminister Liljestrand avslutade med att betona att hela samhället delar ansvaret för att främja läsförmågan. Hon efterlyste engagemang från både akademin, civilsamhället och näringslivet för att vända trenden.

”Den här uppgiften kräver att vi kavlar upp ärmarna. Det krävs ett fokuserat och strukturerat arbete för att få barn och unga att se läsningen som något man måste göra, precis som man borstar tänderna på morgonen,” förklarade kulturministern.

Presskonferensen lämnade många frågor obesvarade kring hur de ambitiösa målen ska uppnås utan motsvarande ekonomiska satsningar. Med en enda konkret finansiell åtgärd och i övrigt hänvisningar till redan genomförda initiativ, återstår att se hur regeringen avser att vända den negativa utvecklingen inom läsförståelse som Pisa-undersökningen pekat på.