Färre gick på bio i år – ”Minecraft” mest sedda filmen

Biografbesöken i Sverige fortsätter att minska, och trenden visar inga tecken på att vända. Under 2025 köpte knappt tio miljoner svenskar en biobiljett, vilket är en nedgång jämfört med 2024 då 10,6 miljoner besök registrerades. Även 2024 var i sin tur en minskning från året innan. Enligt en ny rapport från Svenska Filminstitutet är detta inte bara ett svenskt fenomen utan speglar en bredare europeisk utveckling där biobesöken sjunker över hela kontinenten.

Bakom den svenska nedgången pekar Filminstitutet på flera förklaringar, där det låga antalet svenska premiärer framstår som en central faktor. Frånvaron av inhemska produktioner drabbar framför allt biografer i mindre orter särskilt hårt. På dessa platser är tillgången till svensk film en avgörande lockelse för att få publik att söka sig till biograferna. När utbudet av svenska titlar krymper märks effekten därför tydligare än i större städer där det internationella utbudet kan kompensera mer.

Anna Croneman, vd för Svenska Filminstitutet, understryker i ett pressmeddelande att den svenska filmens betydelse för biografer utanför storstäderna inte kan underskattas. Hon lyfter samtidigt fram att intresset för film i sig är fortsatt stort och att det särskilt är unga som är mest aktiva biobesökare. Problemet, menar hon, är inte brist på efterfrågan utan snarare brist på tillgång till innehåll.

Croneman pekar på en oroande utveckling där antalet svenska spelfilmer som Filminstitutet har möjlighet att stödja riskerar att fortsätta minska för varje år som går. Utan tillräckligt med nya svenska berättelser blir det svårt att upprätthålla intresset och locka publiken tillbaka till biograferna, särskilt i de delar av landet där biografkulturen redan är mer sårbar.

En ljuspunkt i statistiken är barn- och ungdomsfilmens starka ställning. Nästan hälften av alla biobesök under 2025 gick till denna kategori, med en tydlig tonvikt på filmer riktade till barn mellan sju och tolv år. Av de tio mest sedda filmerna på svenska biografer var sex barnfilmer, däribland internationella storsatsningar som ”A minecraft movie”, ”Zootropolis 2”, ”Lilo & Stitch”, ”Vaiana 2”, ”Draktränaren” och ”Paddington i Peru”. Även bland de mest sedda svenska filmerna dominerade barnfilmer.

På den svenska topplistan för 2025 återfinns titlar som ”Jönssonligan kommer tillbaka” med 250 000 besök, ”Bamse och havets hemlighet” med 202 000 besök och ”Håkan Bråkan 003” med 187 000 besök. Andra välbesökta svenska filmer var ”Handbok för superhjältar”, ”Regnmannen” och ”Super-Charlie”. Barnfilmernas dominans är tydlig och visar att familjer fortfarande ser biobesöket som en värdefull aktivitet, även om den totala publiken krymper.

Sociala medier har också kommit att spela en allt viktigare roll i ungas biobeteende. Plattformar som Tiktok, Instagram och Youtube skapar en kultur där det är viktigt att ha sett nya och exklusiva filmer för att kunna delta i samtal och hänga med i trender. Detta kan både driva och forma vilka filmer som blir populära, särskilt inom genrer som äventyr och drama, som stod för de flesta biobesöken under året.

Sammantaget beskriver Filminstitutet 2025 som ett svagt år för svensk film. Det internationella utbudet är inte heller på topp, även om de stora blockbusterfilmerna har börjat återhämta sig efter pandemins effekter. Jämfört med åren före pandemin är filmutbudet fortfarande svagare, vilket påverkar biobesöken negativt.

Situationen väcker oro för den svenska filmbranschens framtid och för biografernas överlevnad, inte minst i landets mindre orter. Utan en ökning av stödet till svensk filmproduktion och utan fler inhemska titlar på repertoaren kan den negativa trenden bli svår att bryta. Biograferna är beroende av ett kontinuerligt flöde av attraktiva filmer för att locka tillbaka publiken, och svenska berättelser har visat sig vara en nyckel för att nå ut till hela landet.