Film- och tv-producenterna kräver lösning på SVT:s pengakris

I februari tillkännagav SVT ett omfattande sparprogram som omfattar 355 miljoner kronor. Besparingarna kommer att leda till betydande förändringar inom public service-bolaget, där nio nuvarande utsändningsorter reduceras till endast fem. Som en direkt konsekvens av dessa nedskärningar riskerar 141 tjänster att varslas om uppsägning.

Programverksamheten drabbas hårdast av besparingarna. Populära program som ”Vem bor här?” och ”Hotell romantik” kommer att pausas tills vidare. Dessutom slås nyhetsprogrammet ”Aktuellt” och samhällsprogrammet ”Agenda” ihop till en gemensam redaktion, vilket representerar en betydande omstrukturering av SVT:s nyhetsverksamhet.

Bakgrunden till dessa drastiska åtgärder är tvåfaldig. Dels har SVT fått nya uppdrag med ökade krav på digital beredskap, dels står bolaget inför kraftigt stigande kostnader för sändningar i marknätet. TV4:s tidigare beslut att lämna marknätet har gjort SVT till ensam aktör på denna plattform, vilket har lett till en markant kostnadsökning. Enligt SVT:s beräkningar utgör dessa ökade kostnader drygt hälften av den totala summan som måste sparas in.

Besparingarna får inte bara konsekvenser internt hos SVT utan påverkar hela den svenska film- och tv-branschen. SVT är en betydande aktör som beställare och samproducent av svenska originalproduktioner och utgör dessutom en av de största finansiärerna av svensk film.

I ett försök att uppmärksamma problemets allvar har branschorganisationen Film- och tv-producenterna skickat ett brev till kulturminister Parisa Liljestrand (M). I brevet vädjar organisationens ordförande Eva Hamilton om att regeringen skyndsamt ska hitta en lösning för finansieringen.

”Den senaste tidens marknadsutveckling har gjort framtiden för utveckling och produktion av svenskt innehåll mer osäker. SVT:s ansvar för och roll på produktionsmarknaden är därmed viktigare än någonsin tidigare,” skriver Hamilton i brevet.

Situationen belyser de strukturella förändringar som pågår inom medielandskapet, där traditionella aktörer möter både teknologiska utmaningar och förändrade konsumtionsmönster. För den svenska film- och tv-branschen, som redan kämpar med ökad internationell konkurrens, representerar SVT:s nedskärningar ytterligare en utmaning i en redan pressad marknadssituation.

Kulturminister Parisa Liljestrand (M) gav förra veckan ett försiktigt besked i frågan. Hon meddelade att regeringen ”har för avsikt att remittera ett förslag” om extra medel till public service, men betonade samtidigt att ”ett beslut om en extra medelstilldelning inte är fattat, utan det är något som riksdagen kommer att få ta slutlig ställning till”.

När Dagens Nyheter kontaktade kulturministerns presstab för ytterligare kommentarer, hänvisade de endast till förra veckans uttalande utan att ge någon ny information i ärendet.

Frågan om public service-bolagens finansiering har varit omdiskuterad under flera år. Efter att radio- och tv-avgiften avskaffades 2019 och ersattes med en public service-avgift via skattsedeln, har diskussionen om den långsiktiga finansieringen fortsatt. Den nuvarande situationen med SVT:s sparpaket aktualiserar återigen frågan om vilken nivå av finansiering som krävs för att upprätthålla ett starkt public service i Sverige.

För svenska film- och tv-producenter står mycket på spel. Om SVT tvingas minska sina beställningar av externt producerat innehåll kan det få långtgående konsekvenser för hela branschen och i förlängningen även för utbudet av svenskproducerat innehåll för tittarna.