Filmlistan vecka 38: Sinnliga kockfilmen ”Tony” är ny på bio

Filmhösten bjuder på en ovanligt bred palett. I utbudet finns allt från Christopher Nolans storslagna Homeros-tolkning och Pedro Almodóvars självbiografiska metafilm till ett svenskregisserat skoldrama med Saoirse Ronan och ett omtag på tv-spelet ”Resident evil”. Flera av de etablerade regissörerna lämnar sina tidigare spår, vilket gör säsongen ovanligt svår att överblicka – och desto mer lockande.

Bland de mest uppmärksammade premiärerna finns ”Tony”, Matt Johnsons berättelse om Anthony Bourdains unga år. Dominic Sessa, som slog igenom i Alexander Paynes ”The Holdovers”, spelar kockprofilen, medan Antonio Banderas finns i en biroll. Filmen fokuserar på tiden när Bourdain arbetade som köksslav på restauranger längs USA:s östkust, långt innan han blev världskänd för sina reseskildringar. Enligt tidiga omdömen är det ett sinnligt och smakfullt drama, närmare arbetets verklighet än kändislyx.

Pedro Almodóvar fortsätter att utforska sitt eget universum. ”Autofiktion” är en självbiografiskt färgad metafilm med Bárbara Lennie och Leonardo Sbaraglia i huvudrollerna. Den spanske mästaren bakom ”Allt om min mamma” och ”Dolor y gloria” rör sig här mellan verklighet och fantasi, och recensenter har beskrivit filmen som en av hans mest lekfullt humoristiska. Almodóvar har länge varit synonym med spansk filmkultur, och hans produktion följs lika mycket av cineaster som av mode- och popkulturella ögon.

Christopher Nolan gör något av en klassisk hjältefilm med ”The Odyssey”. Med Matt Damon och Anne Hathaway i rollerna tar han sig an Homeros epos om Odysseus irrfärder och hemkomst. Nolan är känd för att blanda högtravande idéer med massiv underhållning, från ”Inception” till ”Oppenheimer”, och förväntningarna på ”The Odyssey” är internationellt enorma. Beskrivningar pekar på en film som är både grandios och grym – en berättelse om illdåd, längtan och plågsamma val.

Historien står i centrum i ”Pressure”. Anthony Maras regisserar ett intensivt väderdrama där Andrew Scott spelar den brittiske meteorologen James Stagg. Det var Stagg som i juni 1944 övertygade de allierade om att skjuta upp landstigningen i Normandie, ett beslut som visade sig avgörande för D-dagen. Kerry Condon finns också i rollistan. Filmen knyter an till en trend där andra världskriget skildras ur oväntade vinklar – här handlar det om väderleksrapportens avgörande roll lika mycket som om striderna.

François Ozon fortsätter att växla mellan lätthet och allvar. I ”Främlingen” gör han en svartvit nytolkning av Albert Camus klassiska roman ”L’Étranger”, med Benjamin Voisin och Rebecca Marder i de ledande rollerna. Camus berättelse om Meursault, en man som begår ett mord i det franska Algeriet, är en av 1900-talets mest lästa romaner – och Ozon lär enligt uppgift betona den koloniala tidens moraliska obehag. Stilsäker, sexig och gåtfull, sammanfattar anmälare.

Från Ungern kommer ”Orphan”, ett överlevnadsdrama i efterkrigstidens ruiner. László Nemes slog igenom med ”Sauls son”, som belönades med Oscar för bästa icke-engelskspråkiga film, och hans nya verk har väckt förhoppningar om ett lika obevekligt allvar. Bojtorjrán Barabas och Andrea Waskovics spelar de centrala rollerna. Filmen skildrar ett barns uppväxt i ett samhälle som ännu inte hunnit bearbeta krigets sår, och Nemes visar återigen att han är en av Europas mest konsekventa filmskapare.

Sverige finns representerat genom Jonatan Etzlers ”Bad apples”, ett skoldrama med Saoirse Ronan i huvudrollen. Ronan, en av sin generations mest hyllade skådespelare, spelar en lärare som tar till en okonventionell metod för att kväsa klassens värsta bråkstake. Eddie Waller finns i en av rollerna. Etzler befinner sig i ett internationellt sammanhang, och filmen blandar igenkänning från skolans värld med svart humor och samhällskritik.

Jane Schoenbrun har blivit en av de mest omskrivna namnen inom samtida skräck och queer film. ”Teenage sex and death at Camp Miasma” fick publiken att gå skilda vägar i Cannes, vilket i sig har gjort filmen till en av årets snackisar. Hannah Einbinder och Gillian Anderson spelar huvudrollerna i en berättelse som blandar skräck, erotik, blod och mystik med referenser till genrens historia. Schoenbrun utmanar medvetet konventionerna, och filmen lär provocera lika mycket som den hänför.

Paolo Sorrentino återvänder till politiken med ”La grazia”. Toni Servillo, som blev världskänd i Sorrentinos ”Il Divo” och ”Det stora skönheten”, spelar en avgående president som tvingas välja mellan nåd, prestige och sitt eget samvete. Filmen beskrivs som bitterljuv och visuellt slående, med Sorrentinos typiska blandning av skönhet, melankoli och maktkritik. För den italienska filmscenen är detta en av höstens viktigaste premiärer.

Att datorspelsadaptioner har blivit en egen industri är ingen hemlighet, och Zach Creggers ”Resident evil” visar att genren tar sig allt friare former. Med Austin Abrams och Paul Walter Hauser är detta ett omtag på det klassiska tv-spelsskonceptet, där skräck möter humor. Cregger har etablerat sig som ett nytt namn inom skräckfilmen, och hans version väntas inte bli en trogen kopia utan snarare en lek med spelkulturens ikonografi.

Gemensamt för många av titlarna är att de rör sig mellan konstfilmen och underhållningen. Det finns litterära klassiker, personliga regiprojekt och stora franchises i samma utbud – en påminnelse om att biografen fortfarande är den plats där berättelser kan vara både utmanande och tillgängliga. Det bäddar för en filmhöst där publiken själv får välja väg, från historiskt drama till högljutt skräcknöje.