Förstklassiga skildringar av konstens eldorado på Kullen

Tre år efter att Nivaagaards malerisamling i Danmark uppmärksammade det konstnärliga utbytet mellan Hornbæk och Arild följer nu svenska museer upp med en större utställning. Helsingborgs museum i Dunkers kulturhus och Blå hallen i Höganäs visar tillsammans ”Mellan konst och landskap på Kullen – ett sekel av berättelser och måleri”. Utställningen är tvådelad, sträcker sig över perioden 1818–1918 och samlar 150 konstverk i nordvästra Skåne, där motiven en gång målades.

Kullahalvön, med Kullabergs dramatiska klippor och fiskelägena Arild och Mölle, var under decennierna kring förra sekelskiftet en magnet för konstnärer. Ändå har konstnärskolonin i Arild länge varit förhållandevis okänd. En förklaring är att verken skingrades; svenska museer ägde få målningar från blomstringstiden, och mycket hamnade i privata hem eller utomlands. Inför den aktuella utställningen har efterlysningar gett runt 100 privata inlån, flera av dem aldrig visade tidigare. På Helsingborgs museum är två tredjedelar av verken nyförvärv.

Utställningen lägger särskild vikt vid de många kvinnliga konstnärerna, en ovanligt framträdande grupp i Arild. Kring Elisabeth Keyser växte ett nätverk fram; hon flyttade sommartid sin målarskola från Stockholm till Arild med start 1889 och verkade där i nära ett decennium. Keyser lockade både kollegor och elever, och flera av kvinnorna försörjde sig på att måla porträtt. Till namnen hör Emilia Lönblad, Gisela Henckel Trapp, Paulina Odenius, Hedvig Tegnér och Sophie Stjernstedt. Nivaagaards utställning hade endast en mager representation av de omkring femton kvinnor som sökte sig till Arild; i årets utställning har de fått betydligt större plats. Helsingborgs museum visar också Mor Cillas gästbok med 60 konstnärsnamn; hennes värdshus i Arild fungerade som en central mötesplats, jämförbar med Brøndums i Skagen.

De första konstnärerna på Kullen var inte svenska. Den norske landskapsmålaren Johan Christian Dahl nådde dit redan 1817, och under 1800-talets första hälft kom flera med kopplingar till konstakademierna i Köpenhamn och Düsseldorf. Danmark saknade motsvarigheter till Kullabergs klippformationer och det öppna havslandskapet. Danska guldåldersmålare blickade från Själlands nordkust över Öresund, och Kullen blev ett återkommande motiv långt innan svenska konstnärer anslöt. Marcus Larson var förste svensk på plats och representeras med målningen ”Brinnande ångfartyg på klippgrund” från 1858. Skeppsbrott och farliga farvatten var vanliga motiv i tidens konst.

Arilds uppgång som konstnärskoloni sammanföll med friluftsmåleriets genombrott i Europa på 1870- och 80-talen, då nya oljefärgstuber gjorde det enklare att måla på plats. Såväl danska som svenska och norska konstnärer sökte sig till byn. PS Krøyer gästade Arild flera gånger mellan 1871 och 1895, även om inget verk av honom finns med i utställningen. Däremot visas två målningar av Marie Krøyer, ett porträtt av en fiskarpojke och ett blomsterstilleben. Bernhard Middelboe, akademikamrat till Krøyer, representeras med elva verk i Blå hallen. August Strindbergs besök i Mölle resulterade i en kolteckning med en mörk havsutsikt.

Bland utställningens verk märks Frederik Christian Kiærskou, lärare vid Köpenhamns konstakademi, och Gustaf Rydberg, en central skånsk sommargäst i Arild. Charlotte Wahlström, som efter en stipendievistelse i Barbizon kom till Kullabygden, är representerad med stämningsfulla ljunghedslandskap. Sophie Stjernstedt hade släktband till Krapperups slott, som 1987 stod för den första lilla utställningen om kolonin.

Motiven växlar mellan dramatiska ovädersmoln över Kullaberg, karga ljunghedar, lövskogskatedraler och idylliska strandvyer från fiskelägena. Stilmässigt rör det sig från romantik till naturalism och friluftsrealism, med inslag av symbolism, impressionism och expressionism. Flera verk skildrar också den framväxande badturismen vid förra sekelskiftet, ett tema som Nationalmuseum tar upp i sin höstutställning ”Till havet!”.

Curatorerna Martin Schibli och Karin Kardell har skrivit en forskningsbaserad bok som fördjupar utställningen. Den ideella föreningen Arildkonstnärernas vänner har dessutom gett ut en rikt illustrerad bok med 56 biografier, varav en tredjedel om kvinnor. Utställningen har inte kunnat låna in alla kända nyckelverk: Richard Berghs ”De gamla vid stranden”, Olof Krumlindes ”Havet” och Jacob Silvéns målning från Arild 1880 saknas, även om andra verk av konstnärerna finns på plats. Curatorerna beskriver projektet som ett startskott för fortsatt forskning om Kullabygdens konsthistoria.

Utställningen pågår till 13 september.