Greta Schüldt: Kvinnor som vill förstå tysta män borde läsa ”Kött”

Den svenska litteraturscenen får nytt inslag med David Szalays prisbelönta roman

I den svenska litterära världen gör nu den Booker-prisbelönta romanen ”Kött” av David Szalay entré, översatt till svenska av Amanda Svensson och utgiven på Albert Bonniers förlag. Romanen, som uppmärksammades internationellt när den publicerades i fjol, behandlar på ett unikt sätt maskulinitet och alienation genom huvudpersonen István – en passiv ungersk man vars liv tar oväntade vändningar.

Boken följer Istváns resa från en bortkommen ungdom i Ungern, till hans tid som soldat i Irakkriget, vidare som privatchaufför åt Londons ekonomiska elit, för att slutligen själv bli en del av den översta samhällsklassen. Det anmärkningsvärda med Istváns karaktär är hans brist på agens – hans liv formas av händelser han snarare accepterar än aktivt väljer, ofta med ett kort ”Okej” eller ”Visst”.

Romanen placerar sig i en litterär tradition av skildringar av känslomässigt hämmade män, med beröringspunkter till klassiker som Albert Camus ”Främlingen” och Stanley Kubricks ”Barry Lyndon”. Det som särskiljer ”Kött” är avsaknaden av huvudpersonens inre monolog, något som Dagens Nyheters recensent Rebecka Kärde påpekat.

Detta kontrasterar starkt mot den samtida vågen av romaner om kvinnlig alienation som dominerat den svenska litteraturscenen under 2010-talet och in i nuvarande årtionde. Författare som Isabelle Ståhl, Wera von Essen, Amanda Romare, Maria Maunsbach och Tone Schunnesson har alla bidragit till denna genre, där karaktärernas rika inre monologer ofta utgör berättelsernas kärna – även när deras yttre liv präglas av stillastående.

I ”Kött” möter läsaren istället karga dialoger mellan människor som aldrig tycks nå varandra på djupet. Bokens stil blir därmed nästan antropologisk i sin skildring av en viss typ av maskulinitet, något som kan upplevas både främmande och fascinerande för många läsare, särskilt kvinnliga sådana.

Romanens utgivning sammanfaller med en intressant utveckling i den litterära världen. Nyligen rapporterade Dagens ETC om det nystartade brittiska förlaget Conduit Books, som specialiserar sig på romaner skrivna av män. Förlagets grundare har noterat att den yngre generationens framstående författare i stor utsträckning är kvinnor och vill genom sitt förlag uppmuntra unga män att både läsa och skriva.

Detta initiativ handlar inte om någon fientlighet mot kvinnliga författare, utan snarare om en oro för den sjunkande läsfrekvensen bland män. Det finns ett mönster där män tenderar att lämna kvinnodominerade områden, och litteraturen riskerar att bli ett sådant fält. Samtidigt som kvinnor i allt högre grad läser böcker, söker sig många män till andra arenor, inte sällan internetbaserade gemenskaper där extremism kan frodas.

David Szalays roman visar att litteraturen fortfarande har kapacitet att skildra manliga erfarenheter, inklusive tystnad, sexualitet och våld, även i en tid där litteraturvärlden domineras av kvinnliga röster. ”Kött” erbjuder en komplex bild av maskulinitet som varken romantiserar eller fördömer, utan snarare presenterar den som ett psykologiskt mysterium.

Huruvida Szalays roman kommer att locka manliga läsare återstår att se. Men i en tid när diskussionen om kön och litteratur blir alltmer nyanserad, ger ”Kött” ett viktigt bidrag till samtalet genom sin osentimentala skildring av en man vars inre landskap förblir outforskat, även för honom själv.

För läsare som vill fördjupa sig ytterligare i författarskapet finns även intervjuer där Szalay själv kommenterar sin bok och uttrycker en önskan om att den inte ska reduceras till enbart en berättelse om maskulinitet – trots att den utan tvekan är ett betydelsefullt inlägg i litteraturens utforskning av manliga erfarenheter och identiteter.