Hard Rock Café: Varumärket verkar viktigare än maten

I det nya Stockholm: Hard Rock Café flyttar och förnyar – men förblir sig likt

Efter drygt fyra decennier på Sveavägen har Hard Rock Café nu bytt adress till mer centrala Vasagatan, där Jensens Böfhus tidigare huserade. Med flytten hoppas restaurangkedjan locka fler hungriga svenska och utländska turister som befinner sig i stadens mitt – kanske sådana som inte har tid att utforska Stockholms bredare restaurangutbud.

Men för besökare som hoppades på en ny kulinarisk upplevelse blir det knappast några överraskningar. Konceptet förblir oförändrat från den tidigare adressen och speglar samma tema som alla restauranger i den globala kedjan: en dinerinspirerad meny, rockmemorabilia på väggarna och högljudd rockmusik i högtalarna.

Den nya lokalen skiljer sig dock markant från den tidigare. Medan det gamla Hard Rock Café hade oregelbundna ytor med en viss charm, är den nya restaurangen betydligt mer avskalad. Stora fönster mot gatan, möblering i oljeblått, senapsgult och djuprött ger en känsla av flygplatslounge snarare än traditionell rockbar. På storbildsskärmar rullar musikvideor med fokus på äldre rockmusik. Atmosfären är stökig och bullrig, men inte outhärdligt så.

Personalen är vänlig men visar tydliga tecken på att verksamheten ännu inte satt sig efter den dryga månad som restaurangen haft öppet. Logistiken kring bord och beställningar haltar, och vid ett besök blev det närmast omöjligt att få betala notan utan att själv behöva jaga ned personalen.

Dryckesutbudet lever inte upp till förväntningarna. Trots en omfattande cocktailmeny imponerar inte drinkar som ”tropical margarita” (155 kr), som serveras i ett enkelt glas utan saltrand och mest smakar billig ananasjuice. Vinerna på glas – ett syltigt shiraz för 125 kr eller ett blaskigt husets röda för 99 kr – är inget att rekommendera. Ölutbudet framstår som det bästa alternativet vid sidan av läskedrycker.

Förrätterna är genomgående rejäla och lämpliga att dela. ”One night in Bangkok spicy shrimps” (239 kr) består av friterade räkor med bra hetta som tyvärr serveras på en alltför söt, rosafärgad coleslaw – ingen lyckad kombination. Nachos (189 kr) framstår som ett slarvigt ihopslängt fat med majschips, intetsägande pico de gallo, sladdriga konserverade jalapenos och cheddarost av låg kvalitet.

Betydligt bättre är ”famous fajitas” (289 kr), en portion som räcker gott och väl för två personer. Rykande heta kycklingbröst serverade på en bädd av grillad paprika tillsammans med fräscha grönsaker och helt acceptabel guacamole utgör ett av de mer lyckade inslagen på menyn.

”Baby back ribs” (339 kr) däremot, är en grotesk portion med sladdrigt kött som dränkts i en sötsur barbecuesås som effektivt kväver alla andra smaker. Den medföljande coleslawsalladen beskrivs som exceptionellt undermålig.

Dessertmenyn domineras av den barnanpassade och Instagram-vänliga ”hot fudge brownie” (149 kr) – ett gigantiskt cocktailglas med brownie i botten, vaniljglass, kolasås och en överdriven mängd sprejgrädde.

Trots kulinariska tillkortakommanden verkar det nya Hard Rock Café ha lyckats attrahera sin målgrupp. Restaurangen är nästan fullsatt även på vardagar, med en majoritet av utländska gäster. Barnfamiljer, väninnegäng och köttälskande sällskap fyller borden. Den intilliggande Rock Shop gör strålande affärer med souvenirer som t-shirts, muggar och bebishaklappar.

Hela konceptet kring varumärket understryker att detta är en restaurang som säljer en upplevelse snarare än kulinarisk kvalitet. Men även med relativt låga förväntningar är maten i många fall undermålig, särskilt med tanke på prisnivån. Att inte ens kunna servera en anständig hamburgare – utan i stället en slafsig ”spicy diablo smashed burger” (249 kr) utan minsta hetta – är inget annat än ett misslyckande.

Prismässigt ligger Hard Rock Café en bra bit över jämförbara hamburger- och texmexkedjor. En trerättersmiddag kostar nästan lika mycket som på Stockholms profilerade mellanklasskrogar. Då räcker det inte med att man får blicka ut över en gräddvit Vox-bas som Bill Wyman påstås ha använt.