Han gör AI-film för miljonpublik: ”Vi kan berätta märkligare historier”

En fårad äldre man med ett grumligt, vitt öga stirrar fram ur skärmen. Vid sidan av ögat syns djupa fåror och längs käklinjen klättrar en metallisk anordning som gräver in i örat, tinningen och ögonen. Scenen känns nästan påtaglig – doften av blöt metall och fuktig betong tycks nästan nå fram genom skärmen.

Det är huvudkaraktären i ”Pomegranate”, en 27 minuter lång kortfilm som har tagit internet med storm. Sedan publiceringen på Youtube i juli har filmen nått 7,3 miljoner visningar. Bakom verket står Zack London, som under namnet Gossip Goblin har blivit en framstående figur inom den växande genren AI-genererad film. Det särpräglade med ”Pomegranate” är att allt som syns har skapats med hjälp av artificiell intelligens.

I filmen får den föråldrade aristokraten leva genom flera olika livsöden – från en insekts livscykel till en flipperkulas färd genom spelet och en sjöman under ett skeppsbrott. Enligt regissören själv har karaktären levt hundratusentals liv och är känslomässigt dränerad, men fortsätter ändå att koppla in sig i olika upplevelser och medvetanden utan att känna någonting.

Trots att AI-genererad konst ofta möts av skepsis och kritik från traditionella konstnärer, ser London teknologin som en möjlighet snarare än ett hot. Han menar att man antingen kan rasa över de små aktörer som använder AI, eller inse att det jämnar ut spelplanen där små kreatörer med små budgetar kan konkurrera med de största och mest välfinansierade studiorna på planeten.

Från produktdesigner till AI-filmskapare

Mötet med Zack London äger rum i hans lägenhet på Södermalm i Stockholm. Sekelskiftets stuckatur och den skandinaviska minimalismen står i bjärt kontrast till den värld av science fiction och cyberpunk som han skapar i sina filmer. London är uppvuxen i San Francisco där han utbildade sig till bland annat illustratör. Till Sverige flyttade han för att jobba som produktdesigner och stannade för sin svenska flickväns skull. I dag har paret en ettåring som jollrar med mamman i rummet intill.

För drygt tre år sedan började London experimentera med de då purfärska AI-verktygen. Han såg det som ett sätt att få utlopp för sin kreativitet. Medan många av hans kollegor antingen ignorerade AI eller betraktade det som djävulens verk, försökte han i stället se möjligheterna i verktygen.

Långsamt började han inse att AI förmodligen skulle förändra hans bransch i grunden. För nästan ett år sedan tog han därför beslutet att sluta sitt jobb som produktdesigner för att i stället arbeta heltid med att skapa AI-genererad film. Det var ett riskabelt steg, men ett som han kände sig tvungen att ta för att ligga i framkant av utvecklingen.

Biografpremiär väntar i USA

”Pomegranate” ingår i en antologi om fyra kortfilmer som i höst går upp på biografer i USA, kompletterade av en femte film som väver samman dem. London har själv jobbat som konstnär och illustratör, och han är väl medveten om att många andra konstnärer ser AI som något illavarslande. Enligt honom är det dock ett bakåtsträvande synsätt.

Han tycker att AI är ett märkligt fenomen eftersom det är så polariserande. Många av de mest begåvade personerna, som skulle kunna göra det mesta med verktygen, är rädda för det eller hatar det. London menar att AI i sig inte är dålig konst – det speglar bara vem som använder det.

En vanlig kritik mot AI-genererad konst är att den tränas upp utifrån andra konstnärers arbete. London resonerar kring detta genom att påpeka att all kultur i någon mening är en ständig utveckling av sig själv, och att vi ibland får en mutation som leder till en ny stil. Han beskriver processen att bygga upp filmerna som mycket omständlig – från miljöer till karaktärer och objekt. Allt i filmen har modifierats så kraftigt att det enligt honom blir deras egen skapelse.

Enormt arbete bakom varje bildruta

I Londons arbetsrum över fiskbensparketten står datorn alltid igång. De blå digitala mapparna skapar ett rutnät på laptoppens skrivbord. I en av filerna finns vad han beskriver som en bibel över hela filmen ”Pomegranate”. Där finns alla promptar och koder som ger exakt rätt stämning, ljus och estetik.

Varenda bildruta måste designas i förväg. Det ligger enormt mycket arbete bakom eftersom allt ska genereras från grunden. Från minsta dörrhandtag till vilka kläder en karaktär har på sig – allt kräver noggrann planering och genomförande.

Även om det visuella har tagits fram i olika generativa verktyg, är allting runt omkring skapat med mänsklig handpåläggning. Rösterna görs av mänskliga röstskådespelare, liksom musiken, redigeringen, ljussättningen samt ljudeffekterna. Filmteamet består av ett drygt tiotal personer som alla bidrar med sin expertis.

Demokratisering av filmskapande

Med AI sänks kostnaderna drastiskt jämfört med traditionell filmproduktion. Om de behöver göra om en scen kan de bara prompta fram den på nytt. Eftersom det också är mycket billigare att jobba med AI behöver de inte göra berättelser som måste generera stora ekonomiska vinster. De kan i stället berätta historier som är märkligare och mycket mer nischade.

London visar upp ett utkast av ”Pomegranate” på sin dator. Längs tidslinjen har några ur teamet kommenterat kring hur de ska prompta om en viss scen, zooma in på något eller liknande. Det är en konstant process av finslipning och förbättring.

Från köket kryper nu Londons dotter in i rummet. Han lyser upp och skojar om att hon är en sträng kritiker som verkligen pushar honom att göra sitt bästa. Det är roligt, menar han, för det mest pessimistiska han någonsin skrivit och visuellt skapat var när han hade henne sovande i sitt knä.

Blockbusters bara några år bort

På frågan om det kommer att bli möjligt att göra en blockbuster som är skapad med AI svarar London med övertygelse att det bara ligger några år bort. Teknologin utvecklas i rasande fart och det som i dag kräver ett helt team och veckor av arbete kommer snart att kunna göras snabbare och mer effektivt.

För London handlar det inte om att ersätta traditionell filmproduktion, utan om att skapa nya möjligheter för berättande. AI-verktygen ger kreatörer möjligheten att realisera visioner som tidigare varit omöjliga att genomföra med begränsade budgetar. Det demokratiserar filmskapandet och öppnar upp för nya röster och perspektiv som tidigare inte haft plats i den traditionella filmindustrin.

Medan debatten om AI och konst fortsätter att rasa, fortsätter London och hans team att pusha gränserna för vad som är möjligt. Med ”Pomegranate” och den kommande biografpremiären i USA visar de att AI-genererad film inte längre är en kuriositet – det är en ny konstform som är här för att stanna.