I omtalade ”Kött” finns ett outhärdligt ljus från världens samlade lidanden

I skuggan av sitt förflutna: David Szalays prisbelönta roman ”Kött”

En roman om en människa utan inre monolog kan tyckas vara en motsägelse. Men i David Szalays ”Kött”, nu översatt till svenska av Amanda Svensson, möter vi just en sådan huvudperson – István, en man som sällan resonerar med sig själv och som driver genom livet utan tydligt mål.

Szalays sjätte roman, som nyligen belönades med det prestigefyllda Bookerpriset, bryter med konventionella berättartekniker. István är en protagonist som ständigt svarar ”okej” eller ”visst” på livets frågor. För en västerländsk läsare kan han framstå som provocerande fatalistisk – en modern Meursault, en man utan egenskaper. Men som titeln antyder har István en kropp – ett kött – som både begär och blir begärd, som utnyttjar och utnyttjas.

Romanen inleds i det tidiga 90-talets Ungern där den femtonårige István bor med sin mamma i ett höghus med modullägenheter. På moderns inrådan börjar han hjälpa en 42-årig grannkvinna med att bära hem matkassar. Snart utvecklas detta till en sexuell relation. István, först äcklad, övertygar sig själv om att han älskar henne, men kvinnan avfärdar hans känslor: ”Du vet inte vad det betyder”.

För läsaren framstår situationen som ett tydligt övergrepp mot ett barn. Men vi får aldrig veta hur den vuxne István ser på händelsen, trots att romanen följer honom genom decennier. För de kvinnor han senare har relationer med – och de blir med tiden många – berättar han knappt något om sitt förflutna. Kontakten sker i det ordlösa: sex, beröring, gemensamma drogrus.

Szalays litterära teknik förstärker Istváns stumhet. Dialogen är mästerligt knapp, och såväl utseende- som miljöbeskrivningar är sparsmakade. Det är som om István aldrig riktigt lägger märke till andra människor, eller de till honom. De dramatiska – och psykologiskt definierande – händelserna i Istváns liv äger dessutom rum mellan kapitlen. Mellan första och andra kapitlet ligger flera år på ungdomsanstalt, mellan andra och tredje tjänstgöring som soldat i Mellanöstern.

En tredjedel in i romanen hamnar István i London där han via ett jobb som personlig chaufför för stadens superrika så småningom själv blir en av dem. Framgångarna kommer lika slumpmässigt som motgångarna. Han ”förtjänar” inte den exklusiva livsstil han råkar glida in i, lika lite som han ”förtjänade” att se en vän sprängas av en landmina i Irak.

I bakgrunden avtecknar sig andra människoöden på det sena 00-talets europeiska spelplan: Istváns arbetsgivare Karl Nyman, som ärvt ett svenskt elektronikföretag; familjen Szymanski som, likt en miljon andra, kommit från Polen till Storbritannien efter EU-inträdet för att arbeta som tjänstefolk hos de förmögna.

Romanen skildrar på ett närmast kliniskt sätt hur våra livsbanor formas av slump och historiska processer bortom vår kontroll, samtidigt som vi envist försöker se våra liv som sammanhängande berättelser där även motgångar omtolkas till nödvändiga steg på vägen mot personlig utveckling.

Det kanadensisk-brittisk-ungerska författarskapet representerar något nytt i samtidslitteraturen. Szalay skriver om heterosexuella män med en analytisk blick som länge var reserverad för kvinnoskildringar, eftersom mannen ansågs vara universell och därmed som forskningsobjekt irrelevant. Hans porträtt av István visar tydligt en person vars beteende präglas av könade förväntningar: han ska vara våldsam, viril, suverän.

”Kött” avslutas med en tragedi, eller snarare med det melankoliska tillstånd som följer efter en sådan – när det som återstår är resten av livet. Slutet är väntat men ändå omtumlande. Szalay har en sällsynt förmåga att framkalla en närmast bländande insikt om världens samlade lidande, det som ständigt finns där men som vi bara orkar möta i korta glimtar.

Det är kanske just i tystnaden, i det som inte sägs, som romanen finner sin verkliga styrka. Szalay dröjer sig kvar i denna tystnad långt efter att den slutat vara behaglig, och skapar därmed ett djupt berörande porträtt av mänsklig utsatthet och slumpens avgörande roll i våra liv.