Intervju med Sissela Benn om ”Den svenska länken”

I Malmö möter vi Sissela Benn, aktuell i Netflixfilmen ”Den svenska länken” där hon spelar den fiktiva sekreteraren Rut Vogl till diplomaten Gösta Engzell. Utanför bageriet vid Centralstationen blåser den typiska malmöitiska vintervinden, och Benn berättar att natten varit orolig – dock inte på grund av hennes intensiva arbetsliv utan snarare sjuka barn.

Filmen skildrar hur UD:s rättsavdelning under andra världskriget räddade tusentals judar undan Förintelsen. Trots att temat är allvarligt finns inslag av subtil humor i berättelsen.

– Oavsett om det är komedi eller drama försöker jag undersöka min roll. Det jag jobbade mycket med var att hitta rätt ton. Vi skulle inte söka humorn utan bara försöka porträttera situationerna så trovärdigt som möjligt. Humorn fanns naturligt i relationerna mellan byråkraterna och i maktspelet, berättar Benn.

Hon understryker vikten av att behandla historien med respekt när man gestaltar verkliga personer och händelser. Filmen skildrar hur Engzell och hans avdelning hittade byråkratiska kryphål för att rädda judar från de tyskockuperade grannländerna – en kontrast till dagens Sverige där även små barn kan hotas av utvisning.

– Det finns ett tydligt budskap i filmen som är relevant idag. Gösta Engzell stod verkligen för solidaritet och medmänsklighet, som är sanna hjälteegenskaper. I stället för att välja den lätta vägen – att blunda – tog han varje vittnesmål på allvar. Det handlade inte om volymer utan om att varje individ räknas.

Benns väg till skådespeleriet var inte spikrak. Efter gymnasiet sökte hon in till scenskolan i Malmö flera gånger utan att bli antagen.

– Det var nära att jag gav upp. När jag hade sökt för femte gången var jag jätteledsen. Min pappa föreslog att jag skulle bli scenograf och min mamma tipsade om förskolläraryrket, säger Benn med ett leende.

Det var vännen Ada Berger som uppmuntrade henne att hålla ut. Berger skrev senare sitt examensarbete baserat på Benns karaktär Filippa Bark, som blev Sisselas stora genombrott.

– Min karriär hade sett väldigt annorlunda ut om jag kommit in på scenskolan. Jag kan sakna den skolningen, att bli lite skickligare på själva hantverket. Samtidigt fick jag utforska egna idéer och kom så småningom in på humorbanan.

Malmös humorscen under tidigt 2000-tal framstår som en kreativ smältdegel som formade många av dagens svenska komiker.

– Det var en plats där både etablerade och nya humorister fick en plattform där vi tillsammans kunde testa saker och hjälpas åt.

Staden spelar också en framträdande roll i Benns och Jonatan Unges hyllade serie ”Populära problem”, där de gestaltar ett separerande par med stark lokal förankring kring Möllevångstorget.

– För mig är Malmö främst en plats där jag har min familj och mina vänner, där mina barn går i skolan. Allt är lättillgängligt men det finns ändå ett rikt kulturutbud och levande stadsliv, förklarar hon om sin hemstad.

Många förknippar fortfarande Sissela Benn med karaktären Filippa Bark, som hon gestaltade i olika sammanhang i över tio år.

– I början var jag jätteglad, det blev mitt genombrott och öppnade många dörrar. Men efter några år började jag bli rädd för att fastna i rollen, så jag försökte skapa andra karaktärer också.

2018 gjorde hon ett medvetet avsked från karaktären.

– Jag kände att jag började imitera mig själv som Filippa, att jag började prata som henne på slentrian. Så då lade jag glasögonen på hyllan.

”Populära problem”, som fick strålande recensioner när den kom i januari, började som radioprojektet ”Skärvor av ett äktenskap” 2020. Benn berättar att det var terapeutiskt att arbeta med sitt ex Jonatan Unge.

– När vi började göra det för radio minns jag att det faktiskt var befriande. Det var som att vi för första gången pratade om vår relation. Det är ju helt fruktansvärt att separera – det var jättetuffa år.

Nu har det gått över tio år sedan de gjorde slut, och deras gemensamma dotter har hunnit bli 14 år.

– Det kändes smart att utnyttja att jag hade en ingång till Jonatan, för han är så rolig. Det var väldigt givande att få skapa en ny relation där vi hade roligt tillsammans. Det förbättrade vår relation jättemycket.

Benn har reflekterat mycket över kärlekens natur och relationernas utmaningar, vilket också genomsyrar hennes konstnärliga arbete.

– Det är något märkligt i hur man kan släppa allt och bli psykotiskt kär i en annan människa. Och sen plötsligt visar det sig att man inte står ut med personen. Det är så sjukt tvära kast, och det är läskigt, säger hon eftertänksamt.

– Samtidigt är det ju det mest underbara som finns. Men man blir nästan drogad av naturen, och sen tar drogen bara slut. Och så står man där med barn och massa lån.

Med tiden har Benn fått omvärdera sin syn på kärleken, och insett att relationer kräver arbete – något hon menar sig ha upptäckt sent.

– Mina föräldrar bråkade typ en enda gång under min uppväxt, så jag har sett det som att det verkar hur lätt som helst. Jag har aldrig bråkat med mina kompisar heller, så jag har aldrig jobbat på det utan varit mer ”är det dåligt då gör man slut”. Men jag har på egen hand försökt utbilda mig.