Johan Croneman: SVT:s journalister gnäller mer än både bönder och lärare

I helgen bevittnade tittare ett anmärkningsvärt exempel på hur SVT:s nyhetssändningar hanterar stora nyhetshändelser. Söndagens Rapport-sändningar uppvisade en påtaglig brist på nyhetsbearbetning kring det misslyckade attentatet mot Donald Trump, trots att nya uppgifter kontinuerligt kom fram under dagen.

Särskilt anmärkningsvärt var hur de tre tätt inpå varandra liggande sändningarna – 19.30, 21.00 och 22.50 – presenterade närmast identiskt innehåll. Rapportsändningarna klockan 19.30 och 21.00 skilde sig endast genom att olika USA-korrespondenter intervjuades, Sofia Yohannes i den första sändningen och Carl Fridh Kleberg i den senare. Båda korrespondenterna, som befann sig under samma bord när skotten avlossades under korrespondentmiddagen, fick identiska frågor från nyhetsankaret Lisbeth Åkerman.

Den första frågan, ”Vad tänkte du på?”, illustrerade tydligt den slentrianmässiga intervjuteknik som präglade sändningarna. Istället för att fördjupa analysen eller presentera nya uppgifter om händelsen upprepades samma format, samma frågor och i stort sett samma innehåll genom kvällens sändningar.

I programmet ”Agenda” klockan 21.15 analyserades attentatet av före detta utrikesministern Carl Bildt och Jan Hallenberg, seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet. Hallenberg hävdade bestämt att säkerhetsarrangemangen kring evenemanget varit ”uppseendeväckande” bristfälliga, trots att internationella medier som CNN och New York Times under dagen rapporterat att säkerheten fungerat som avsett. Hallenberg presenterade inga källor för sitt påstående, vilket lämnade tittarna utan möjlighet att värdera tillförlitligheten i hans analys.

Kontrasten mot TV4 Nyheters bevakning blev särskilt tydlig. Trots flera års neddragningar presenterade TV4 en betydligt mer omfattande och djuplodande rapportering om händelsen. Deras nyhetssändning klockan 19.00 inkluderade intervjuer med terrorforskaren Hans Brun om det polariserade politiska klimatet i USA och med tidigare utrikesministern Margot Wallström om paralleller till den svenska politiska debatten.

TV4 erbjöd även en historisk kontext genom tillbakablickar på tidigare politiska attentat i både USA och Sverige. Dessutom presenterade kanalen, via sin USA-korrespondent, mer detaljerad information om attentatsmannen, hans möjliga motiv och det manifest han publicerat. Detta gav tittarna en väsentligt mer nyanserad och informativ bild av händelsen än SVT:s rapportering.

Bristerna i SVT:s nyhetsbevakning pekar på ett större strukturellt problem. Enligt uppgifter från insidan av public service-bolaget råder ett utbrett missnöje bland medarbetarna på nyhetsredaktionen. De vittnar om uppgivenhet och undermanning, faktorer som sannolikt bidrar till de påtagliga kvalitetsbristerna i nyhetssändningarna.

Den konservativa och stillastående hållningen inom SVT:s nyhetsarbete har enligt kritiker pågått i decennier. Frågan många ställer sig är när man senast såg en Rapport-sändning som överraskade eller lärde ut något nytt – eller som presenterade ett perspektiv som fick tittaren att tänka i nya banor.

Situationen väcker viktiga frågor om public service uppdrag och kvalitet. I en tid när tillgången till information är större än någonsin, men där även desinformation sprids i allt högre utsträckning, blir kvalitetsjournalistik från oberoende medieaktörer allt viktigare. SVT, med sitt särskilda uppdrag och sin garanterade finansiering, har ett särskilt ansvar att leverera genomarbetad, aktuell och relevant nyhetsrapportering.

Händelserna under söndagen illustrerar tydligt skillnaden mellan att bara förmedla en nyhet och att faktiskt bearbeta, analysera och sätta den i ett sammanhang. När kommersiella aktörer med mindre resurser lyckas bättre med detta uppdrag än public service, är det rimligt att ställa frågor om prioriteringar, arbetsmetoder och journalistisk ambitionsnivå inom SVT:s nyhetsredaktion.