Konstköp hävdes – samlare ansågs ovärdiga

Natasha Anise och hennes make Yoed driver ett techbolag tillsammans och har under flera år intresserat sig för konst. Efter ett besök på Moderna Museet i Stockholm bestämde de sig för att köpa tre verk av Monica Sjöö, den svenska ekofeministiska konstnären. Affären gjordes genom ett brittiskt galleri. Priset landade på drygt tre miljoner kronor, motsvarande 264 000 pund. Köpet slutfördes i oktober 2023. Verken skulle visas på utställningar i Oxford och Malmö.

Monica Sjöö är en av de svenska konstnärer som fått förnyad uppmärksamhet efter sin död. Hon föddes 1938, var under lång tid verksam i Storbritannien och räknas som en pionjär inom ekofeminismen. Hennes mest kända verk, God is Woman, blev en ikon för 1960-talets feministiska konst. Under senare år har såväl museer som privata samlare börjat upptäcka hennes produktion på allvar.

Köparna, paret Anise, föll för Sjöös bildvärld. De betalade för tre verk via ett brittiskt galleri. Enligt paret var allt i sin ordning vid köpet. Men i samband med en utställning på konsthallen Modern Art Oxford förändrades situationen. Paret närvarade vid invigningen och träffade representanter för Sjöös familj. De uppgav sig ha känt sig obekväma i makarnas sällskap. Galleriet hävdade också att paret vilselett det om sina meriter som konstsamlare.

– De säger att vi är ovärdiga samlare och att Tasha är känslomässigt instabil, säger Yoed Anise.

Natasha Anise har en annan bild. Hon menar att konflikten uppstod eftersom Sjöös släktingar inte informerades ordentligt när affären gjordes. Enligt henne fick familjerepresentanterna veta om försäljningen först i efterhand, i samband med att verken skulle lånas ut till utställningar.

En central fråga är om galleriet hade rätt att sälja verken utan familjens uttryckliga samtycke. Dödsbon har ofta ett starkt inflytande över konstnärliga kvarlåtenskaper, men enligt paret informerades familjen inte när affären gjordes. Det kan vara en av orsakerna till att galleriet senare försökte backa ur.

Modern Art Oxford, som grundades 1965, är en av Storbritanniens ledande konsthallar för internationell samtidskonst. Att paret mötte familjen just där var ingen slump: Sjöö var verksam i landet och hennes konst har starka kopplingar till både brittisk och svensk konsthistoria.

Tvisten har dragit ut på tiden. Efter flera turer fick paret 2024 ett mejl från galleriet med beskedet att dödsboet gått med på att antingen fullfölja köpet eller häva avtalet och betala tillbaka pengarna med ränta. Det erbjudandet har paret avvisat. De kräver i stället en ersättning som motsvarar verkens marknadsvärde i dag och yrkar dessutom på skadestånd.

Konstmarknaden för kvinnliga pionjärer har förändrats dramatiskt under det senaste decenniet. Verk som tidigare var svårsålda har blivit eftertraktade, och internationella auktionshus rapporterar om ett växande intresse för kvinnliga efterkrigskonstnärer. Monica Sjöö är inte bland de högst prissatta, men hennes position har stärkts allt eftersom utställningar och forskning har synliggjort hennes betydelse. Särskilt i Skandinavien och Storbritannien har efterfrågan ökat.

Juridiskt väcker fallen frågor om hur långt en familjs inflytande sträcker sig. I Storbritannien gäller upphovsrättsskyddet i 70 år efter konstnärens död, och dödsboet har således ett fortsatt intresse i hur verken används. Men ett vanligt konstköp innebär normalt att köparen äger de fysiska verken. Om säljaren efter en genomförd betalning försöker häva affären krävs starka skäl. I praktiken brukar domstolar vara restriktiva med att tillåta återköp när en köpare agerat i god tro.

För paret Anise handlar målet ytterst om verken eller pengar. Eftersom marknadsvärdet kan ha stigit sedan köpet, kan en eventuell ersättning bli betydligt högre än de ursprungliga tre miljonerna. Hur domstolarna tolkar parternas avtal och familjens invändningar återstår att se. Men tvisten visar hur en konstvärld präglad av känslor och personliga relationer kolliderar med den juridiska verkligheten.