Konstnärer gör plats åt alternativa gallerier: ”Ett tecken på en hälsosam konstscen”

På Södermalm i Stockholm har tre konstnärsdrivna gallerier på kort tid etablerat sig som nya mötesplatser för experimentell samtidskonst. Bakom satsningarna står konstnärer som valt att skapa egna plattformar utanför de etablerade strukturerna, med en uttalad vilja att överbrygga den geografiska isoleringen och stärka den lokala konstscenen.

Marie Karlberg, som driver galleriet Beau Travail i Vitabergsparken, återvände till Stockholm efter tretton år i New York där hon arbetade på galleriet Reena Spaulings Fine Art. Hon ser ett tydligt behov av en annan typ av konstscen än den som redan finns etablerad i huvudstaden. Beau Travail, som är döpt efter Claire Denis film från 1999, visar konceptuell konst, performance och film av både svenska och internationella konstnärer.

– Det är ett solidariskt projekt där konstnärer samarbetar utan formella roller, säger Karlberg.

Galleriet ligger i ett av de röda trähusen på Kråkberget och fungerar som en samlingspunkt där besökare kan röra sig mellan utställningar, performance och samtal. Verksamheten belönades nyligen med Nöjesguidens Stockholmspris 2025, med motiveringen att det är en av stadens mest nydanande kokpunkter för samtidskonst.

Vid sidan av Beau Travail har ytterligare två konstnärsdrivna gallerier vuxit fram på Södermalm. Cues, som drivs av Annie Åkerman och Anton Halla, ligger i en källarlokal på Kocksgatan. Båda har utbildat sig vid Kungliga konsthögskolan och har lång erfarenhet av konstprojekt som startats på okonventionella sätt.

– Vi ser Cues som ett konstprojekt i sig, vilket skiljer oss från någon som startar ett galleri med kuratoriell eller ekonomisk bakgrund, säger Åkerman.

Galleriet har inga fasta tidsintervaller för när utställningar måste öppna, vilket ger större frihet. Lokalen är utlånad av generösa grannar i ett kollektivhus, och konstnärer som ställer ut får bo gratis i gemensamma utrymmen. Det gör att verksamheten kan bedrivas utan en stor budget.

Även galleriet Antics, som drivs av konstnärerna Max Ronnersjö och Katarina Sylvan, ser sig självt som ett konstverk som undersöker galleriutställningen som konstform. Verksamheten finansieras genom grundarnas egna förvärvsarbeten.

– Säljer vi något och täcker ramkostnaden går vi ut och firar, säger Sylvan.

Både Sylvan och Ronnersjö betonar det svenska trygghetssystemets betydelse för deras verksamhet. Gratis konstutbildning, barnomsorg och sjukvård är förutsättningar för att de kan ägna sig åt konsten och ha energin att fortsätta.

De tre gallerierna har samarbetat både med varandra och med större institutioner. Gemensamt för dem är tron på det fysiska mötet mellan människor och konst som det viktigaste. Ronnersjö konstaterar att små, informella sammanhang kan vara mer meningsfulla än stora väldokumenterade evenemang.

Internationellt har satsningarna redan fått uppmärksamhet. Till Beau Travails trädgård har bland annat kuratorer från Paris hittat vägen, mycket tack vare Karlbergs internationella nätverk. Hon medverkade på konstmässan Liste i Basel i somras och upplever att det finns ett stort intresse för den typ av verksamhet som nu växer fram i Stockholm.

Karlberg, som hyllades av The New Yorker-kritikern Peter Schjeldahl för sin film The Good Terrorist när den visades på MoMA PS1 i New York, ser galleriet som en förlängning av sitt eget konstnärskap.

– Det finns många bra lokala konstnärer som gör konst som verkligen bör visas. Jag ser Beau Travail som mitt kanske bästa verk hittills, säger hon.

Fenomenet med konstnärsdrivna gallerier är inte unikt för Stockholm. Liknande verksamheter finns i Göteborg, Malmö och andra svenska städer. Gemensamt för dem är att de drivs ideellt eller med mycket små resurser och att de ger konstnärer möjlighet att utveckla sina praktiker i en mindre kommersiell miljö.