M vill minska brott med hjälp av kultur

Regeringen intensifierar sitt arbete med att använda kultur som ett verktyg i kampen mot kriminalitet och extremism. Justitieminister Gunnar Strömmer och kulturminister Parisa Liljestrand, båda från Moderaterna, har tagit initiativ till en ny satsning där kulturens möjligheter att förebygga radikalisering och rekrytering till kriminella nätverk ska utredas mer systematiskt.

Under fredagen samlades de två statsråden med företrädare från flera centrala aktörer, däribland organisationer inom kulturvärlden, Polisen och Försvarsmakten. Vid detta första rundabordssamtal presenterades förslag från Moderaterna om hur kulturella insatser kan bli en starkare kraft i det brottsförebyggande arbetet.

Justitieminister Gunnar Strömmer meddelade att regeringen planerar att ge Brottsförebyggande rådet, Brå, ett särskilt uppdrag. Myndigheten ska på ett systematiskt sätt kartlägga hur kultur kan användas för att motverka radikalisering, extremism och inträde i kriminella nätverk bland unga människor.

”Vi vill ge ett regeringsuppdrag till Brottsförebyggande rådet att på ett systematiskt sätt kartlägga problembilden och se hur kultur kan användas som en kraft för att förbygga radikalisering, extremism och rekrytering in i kriminella nätverk”, förklarade Gunnar Strömmer.

Frågan om resurser för estetiskt arbete med unga som befinner sig på kriminalvårdsanstalter har länge varit aktuell inom både rättväsendet och kulturpolitiken. När justitieministern fick frågan om vilka ekonomiska muskler som finns tillgängliga för denna typ av verksamhet på anstalterna, och om detta inte är en brådskande fråga, gav han ett något försiktigt svar.

”Det arbetet pågår men en viktig del med dagens möte var förstås att diskutera hur vi kan göra mera”, sade Gunnar Strömmer. Samtidigt var han tydlig med att inte utlova några ytterligare ekonomiska resurser i nuläget.

Kulturminister Parisa Liljestrand lyfte under mötet fram den historiska problematiken kring kulturens tillgänglighet. Hon konstaterade att alla tidigare regeringar har misslyckats med att sänka trösklarna för att bredda deltagandet i kulturlivet, oavsett politisk färg.

”När det kommer till att sänka trösklar för att bredda deltagandet i kulturlivet har alla regeringar misslyckats”, erkände Parisa Liljestrand. Hon betonade samtidig att regeringen arbetar med olika insatser särskilt riktade mot de områden där behoven är som störst.

”Vi gör en rad saker för områden där vi ser att behoven är störst. Men utifrån dagens diskussioner ska vi se vad som går att göra mer”, tillade kulturministern.

Initiativet kommer i en tid då Sverige brottas med ökande problem med gängkriminalitet och våld, särskilt bland unga män i vissa stadsdelar. Forskning har tidigare visat att kulturella och kreativa aktiviteter kan ha en positiv effekt på ungas utveckling och minska risken för kriminellt beteende. Musik, teater, konst och andra kulturella uttrycksformer har använts i olika sammanhang som alternativ till destruktiva livsstilar.

Inom kriminalvården har estetiska program funnits under många år, men omfattningen och resurserna har varierat kraftigt över tid. Många aktörer inom både kultur och rättsväsen har tidigare efterlyst en mer strukturerad och långsiktig satsning på dessa verksamheter.

Genom att nu ge Brå i uppdrag att kartlägga området mer systematiskt signalerar regeringen att man vill ha ett tydligare kunskapsunderlag innan större beslut fattas. Detta kan ses som ett försök att basera framtida politik på evidens snarare än på antaganden om kulturens effekter.

Rundabordssamtalet på fredagen var det första i vad som förväntas bli en serie dialoger mellan regeringen och olika aktörer. Hur snabbt konkreta åtgärder och eventuella resursförstärkningar kommer att implementeras återstår att se, men frågan har nu satts på den politiska agendan på ett tydligare sätt än tidigare.