Mats J: Kvarteret rustar upp mot Röda faran

En röd katt har under flera år skapat kaos i ett svenskt hem genom att gång på gång ta sig in genom kattluckan. Det oväntade besöket började 2015, några timmar in på firandet av DN-kåsören Mats J Larssons ex-frus 50-årsdag, då kattluckan small till två gånger. I vardagsrummet stod en okänd röd hankatt – startskottet på en flerårig konflikt med en gäst som varken lät sig skrämmas eller hindras.

Larsson, som skildrar händelseförloppet i ett kåseri, försökte först driva ut katten med en sopborste – enligt honom själv katternas stora skräck. Hans mamma, som var på tillfälligt besök, vaknade av att katterna började slåss i vardagsrummet. Efter några upphetsade minuter lyckades de få in den röda katten i sovrummet och stänga dörren. För att göra processen kort hämtade Larsson vattenslangen och gjorde sig redo utanför dörren. När mamman öppnade sovrumsdörren kom katten dock ut i en sådan fart att vattenstrålen missade sitt mål.

Den röda katten, som snart döptes till Röda faran, skulle komma tillbaka. Under de närmaste åren visade det sig att även grannarna, som själva hade två katter, hade problem med den gränslösa röda hankatten. Slagsmål utbröt vid upprepade tillfällen, och huvudskador fick plåstras om. Trots att Röda faran efter den första incidenten undvek kattluckan hittade han nya vägar in i bostaden. En varm dag dök han upp på fönsterbrädan i vardagsrummet, och vid ett senare tillfälle lyckades han ta sig in genom en öppen dörr till uteplatsen.

Familjens egen katt Zorro, numera kastrerad och utan intresse av att försvara sitt revir, såg passivt på när främlingen gick till anfall. På en bild som illustrerar kåseriet syns Zorro på ständig spaning ut genom ett fönster – en stillsam kontrast till den röda inkräktaren.

Att katter tar sig in i andra hem är ett väldokumenterat fenomen. I BBC-dokumentären The Secret Life of the Cat utrustade forskare ett antal katter i en by med kameror med nattbelysning och GPS-sändare för att kartlägga deras beteenden. Resultaten visade att det inte fanns några tydliga mönster: en del katter strövade kilometervis genom skog och mark, medan andra nöjde sig med en pliktskyldig runda runt kvarteret. En sak var dock gemensam för många av katterna – de gick in i andra hem för att äta ur andra katters matskålar. Forskarna konstaterade också att nätterna var den period då katterna rörde sig som mest, och att varje individ hade sitt eget sätt att röra sig på.

Katternas revirbeteende har även fått ekonomiska effekter. Marknaden för chipstyrda kattluckor, som bara öppnas för den egna kattens mikrochipp, har vuxit i takt med att allt fler vill hålla objudna gäster borta. Priserna varierar från några hundralappar till flera tusen kronor, beroende på modell. Flera tillverkare uppger att intresset har ökat markant, särskilt i tätorter där många katter rör sig inom samma område. Även kastrering lyfts fram som en effektiv åtgärd för att minska revirhävdande beteende och därmed risken för konflikter med andra katter.

Den senaste incidenten i Larssons hem inträffade en varm sommarmorgon i år. Ett alltför välbekant plingande från matskålen avslöjade att Röda faran återigen hade hittat en lucka i försvarslinjen. Där satt han och åt, obekymrad över att han befann sig på fel sida av dörren. Först när han upptäckte att han blivit sedd reagerade han – men flyktförsöket gick först mot ett stängt fönster innan han hittade ut genom en öppen dörr.

Larsson konstaterar torrt att eventuella paralleller till den nuvarande situationen i Europa enbart är en slump. För den som drabbats av liknande kattbesök är slutsatsen från forskningen dock tydlig: en katt som väl har hittat en väg in ger sällan upp i första taget. Frågan är om inte nästa steg för familjen blir att byta ut kattluckan mot en chipstyrd modell – innan Röda faran återvänder.