Niklas Ekdal: Se upp för en moderat statsminister i höst – med Jimmie Åkessons aura

Svenska väljare står inför avgörande val i skuggan av global turbulens

Sverige har en tradition av att följa internationella politiska trender med ungefär tio års eftersläpning. När Sverige går till val 2026 har det gått ett decennium sedan Donald Trump valdes till USA:s president och Storbritannien röstade för brexit. Frågan är om Sverige kommer att följa samma mönster som dessa länder, eller om vi har dragit lärdomar av deras erfarenheter.

Historiskt sett har Sverige ofta anammat politiska trender långt efter att de slagit igenom internationellt. Under 1980-talet, när marknadsliberalismen svepte över västvärlden med Ronald Reagan och Margaret Thatcher i spetsen, höll Sverige fast vid en socialdemokratisk politik med höga marginalskatter och en hårt reglerad ekonomi. Först tio år senare fick Sverige en högerregering under Carl Bildt, men dess handlingsutrymme begränsades av en djup ekonomisk kris.

Samma mönster upprepades med den politiska trianguleringen, där politiker positionerar sig ovanför ideologiska ytterligheter och tar populära idéer från motståndarna. Bill Clinton och Tony Blair var mästare på denna strategi, men Sverige anammade den först ett decennium senare när Fredrik Reinfeldt och Alliansen kom till makten 2006.

Även i sakpolitiska frågor har Sverige tenderat att agera med fördröjning. Flyktingpolitiken som havererade 2015 borde ha reformerats redan 2005. Det kritiserade friskolesystemet som började ifrågasättas 2017 kommer troligen inte att åtgärdas förrän 2027. Sveriges Natointräde 2024 skedde dessutom i ett mycket ogynnsamt internationellt läge, med ett aggressivt Ryssland på ena sidan och ett politiskt instabilt USA på den andra.

Om denna tioårsregel fortsätter att gälla, pekar trenderna mot en Sverigedemokratisk regering efter valet 2026. Även om Moderaterna skulle behålla statsministerposten, skulle Jimmie Åkessons inflytande vara betydande. Denna utveckling skulle ske i en särskilt känslig tid, med tre oroande faktorer att ta hänsyn till: Trump, Putin och Orbán.

Det säkerhetspolitiska läget i Europa är mer ansträngt än på mycket länge. Ryssland trappar upp sin hänsynslöshet i Ukraina. I USA har president Trump återkommit med en politisk stil som oroar många demokratiförespråkare. Europa befinner sig under press från flera håll samtidigt.

Frasen ”det allvarligaste läget sedan andra världskriget” har använts så ofta att den förlorat sin skärpa, men dagens situation är genuint allvarlig. Varken Koreakriget 1950, Kubakrisen 1962 eller krigen i Mellanöstern 1973 var jämförbara med dagens utmaningar.

När Europa kastades in i kaos 1939 bildade Sverige en samlingsregering med alla riksdagspartier utom kommunisterna. Högerns ledare Gösta Bagge satte landets intressen framför partipolitiska hänsyn i ett kritiskt skede när Sovjetunionen hade invaderat Finland.

Dagens situation är inte lika akut, men tillräckligt allvarlig för att kräva samarbete över blockgränserna. Både statsminister Ulf Kristersson och oppositionsledaren Magdalena Andersson verkar hålla dörren öppen för samarbete, vilket är positivt. En modern samlingsregering skulle kunna omfatta de sex partier som har tidigare regeringserfarenhet, med undantag för Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet.

Inför riksdagsvalet den 13 september blir den internationella inramningen dramatisk oavsett vad som händer. I detta läge är det rimligt att förvänta sig nytänkande i regeringsfrågan och samarbete över de traditionella blockgränserna.

Sverigedemokraterna har visserligen tonat ned sin kritik mot EU, ställt sig bakom Ukraina och tagit avstånd från Trump, men historiskt sett har inget annat parti visat lika stor förståelse för den politiska utvecklingen i länder som USA under Trump, Ungern under Orbán eller till och med Ryssland.

När valet närmar sig står Sverige inför avgörande vägval i en tid då demokratin utmanas globalt. Frågan är om vi kommer att följa det mönster som etablerats i andra länder, eller om vi kan hitta en egen väg framåt baserad på bredare samarbete i en orolig tid.