Ingrid Carlberg tillträder den 1 juni som Svenska Akademiens nya ständiga sekreterare efter att ha utsetts för exakt ett år sedan. För den 63-åriga författaren och journalisten innebär det ett helt nytt kapitel i karriären – ett som hon beskriver som både spännande och läskigt.

”Det är klart att jag är lite pirrig, det måste jag erkänna. Men jag tänker att jag bara kan vara mig själv och göra mitt allra bästa”, säger Carlberg i en intervju när hon reflekterar över det prestigefyllda uppdraget.

Det gångna året har präglats av förberedelser inför den nya rollen. Carlberg beskriver det som ett splittrat år där hon samtidigt har behövt avsluta pågående projekt och sätta sig in i det omfattande ansvar som väntar. Uppdraget som ständig sekreterare är betydligt mer omfattande än vad många utomstående kan föreställa sig.

”Det är så mycket mer än att bara träda fram genom den där dörren och tillkännage Nobelpriset. Det är ju ett heltidsuppdrag. Det är många styrelseuppdrag och du ska verkställa alla Akademiens beslut”, förklarar hon.

En ovanlig arbetssituation väntar Carlberg på Svenska Akademien. Hon kommer att leda en organisation där fyra tidigare ständiga sekreterare fortfarande är aktiva som ledamöter. Det är en konstellation som skulle kunna skapa utmaningar på de flesta arbetsplatser, men Carlberg väljer att se det som en tillgång snarare än ett problem.

”Jag skulle vilja vända på det och säga att det bara är en styrka när man kommer in ny. Det är så mycket visdom som sitter i väggarna och så mycket erfarenheter som finns runt bordet som man har en väldig nytta av. När man kommer där på darriga ben och ska försöka axla det här ansvaret tycker jag bara att det är en fördel”, säger hon.

Den största personliga utmaningen blir enligt Carlberg själva omställningen. Efter femton år som fri författare med flexibel arbetssituation väntar nu en schemalagd tillvaro med möten och administrativa åtaganden.

Timingen för hennes nya roll är minst sagt intensiv. I september, kort innan hon ska presentera årets Nobelpristagare i litteratur, ger hon ut sin nya bok ”Den osynliga ledamoten” om 1700-talsförfattaren Anna Maria Lenngren. Boken handlar om en kvinna som hade stort inflytande över Svenska Akademien utan att själv vara invald – ett ämne som får extra laddning med tanke på Carlbergs egen roll.

”Det är helt enkelt en slump att det blev så. Det har varit bestämt länge med boken”, förklarar hon och försäkrar att hon hunnit förbereda sig ordentligt för det nya uppdraget trots den pressfyllda hösten.

Carlbergs bakgrund skiljer sig från många tidigare ständiga sekreterare. Hon kommer från journalistiken och har gjort sig känd som författare av biografisk facklitteratur, bland annat om Raoul Wallenberg och Alfred Nobel. Valet av henne kan ses som ett tecken på att Akademien fortsätter att orientera sig mot ett mer samhällsinriktat och utåtriktat håll.

”Om man ska fullfölja uppdraget vi har, att främja den svenska litteraturen och det svenska språket, kan man ju inte stänga in sig på sin kammare och putsa på sin nimbus. Det handlar faktiskt om att försvara litteraturens roll i samhället, och det är en utmaning som kräver närvaro”, säger Carlberg.

Hon betonar att Akademien står inför stora utmaningar. Läskrisen i Sverige, sjunkande bokutgivning och ett minskande antal recensioner är allvarliga problem som kräver handling. Den sviktande läsförmågan bland Sveriges befolkning ser hon som ett akut samhällsproblem som Akademien aktivt måste arbeta med.

”Litteraturens framtid står på spel på ett helt annat sätt än tidigare. Det är en fråga vi ägnar oss mycket åt i dag. Vi har dragit i gång stora satsningar och samarbeten på det här området under de senaste åren”, konstaterar hon.

Även den snabba utvecklingen av artificiell intelligens finns på agendan. Carlberg är tydlig med att AI:s påverkan på språk och litteratur är något Akademien måste ta på allvar.

”Att utvecklingen av AI förändrar förutsättningarna för litteraturen kan man räkna ut redan nu. Om Akademien ska sköta sitt uppdrag så måste vi ta reda på hur det kommer att påverka det svenska språket, litteraturen och det litterära skapandet”, säger hon.

Ingrid Carlberg, född 1961 i Surahammar, valdes in i Svenska Akademien 2020. Hon har tidigare arbetat på Dagens Nyheter i tjugo år och belönades med Guldspaden för sin bok ”Pillret” om antidepressiva läkemedel. Nu tar hon över stafettpinnen efter Mats Malm och går in i en av de mest synliga kulturella positionerna i Sverige.