Nu släpps nyöversättningen av Nya testamentet: ”Årets största kulturhändelse”

Svenska bibelsällskapets utgivning av Nya testamentet 2026 väcker uppmärksamhet långt utanför kyrkans väggar. En ny svensk översättning av Nya testamentet hör inte till vanligheterna. Den version som de flesta läsare känner är från 1981, och dessförinnan kom 1917 års översättning. Joel Halldorf, som recenserat den nya texten för Expressen, går så långt att han kallar utgivningen för årets största kulturhändelse.

Bibeln har genom århundraden satt djupa spår i svenska språket och litteraturen. Uttryck från bibeltexten finns överallt, också hos människor som aldrig öppnar en bibel. Därför menar Halldorf att en nyöversättning inte bara är en angelägenhet för församlingar och teologer. Den berör alla som intresserar sig för hur språk och berättelser formar en kultur.

Samtidigt är en ny översättning, enligt Halldorf, en naturlig del av bibelns historia. Bibeln är ingen statisk bok, utan ett levande ord. I den kristna traditionen finns en tanke om att de heliga texterna måste tolkas på nytt i varje tid. När språkbruket förändras och forskningen ger ny kunskap om grundtexten, måste översättningen följa med. Att hålla fast vid en gammal formulering är inte alltid det mest trogna.

Halldorf har läst den nya översättningen på uppdrag av Expressen. Han är positiv till mycket, men inte till allt. Hans huvudinvändning gäller den stilistiska nivån. Den nya texten är ojämn, säger han. Vissa avsnitt är onödigt mångordiga och innehåller konstlade meningar. Han spårar problemet till översättarnas beslut att lägga sig mycket nära den grekiska grundtexten på detaljnivå.

Men just närheten till grekiskan är också en av översättningens stora förtjänster. Litterära och teologiska samband blir tydligare än i äldre versioner. Vissa ordval ger texten mer motstånd, men också större laddning. Ett exempel är Johannesprologen, inledningen till Johannesevangeliet. Halldorf säger att han blev berörd när han läste den i den nya översättningen. Prologen är uppställd som en dikt, med genomtänkta formuleringar och medveten interpunktion.

Där finns också ett ordval som troligen kommer att diskuteras länge. I 1981 års text stod det: ”Ordet blev människa”. I den nya översättningen lyder formuleringen: ”Ordet blev kött”. För Halldorf är det ett medvetet val med en tydlig teologisk poäng. ”Kött” är ett lödigare och mer konkret ord än ”människa”. Det understryker att inkarnationen inte bara handlar om en andlig idé, utan om kroppslig närvaro.

Andra förändringar lär också väcka reaktioner. På flera ställen används inkluderande språkbruk. När Paulus skriver till församlingar där både män och kvinnor ingår, översätts ”bröder” med ”bröder och systrar”. Halldorf menar att det egentligen inte borde vara kontroversiellt. Men han tillägger att man aldrig ska underskatta människors småaktighet när det gäller bibeltext.

Internationellt har debatten om inkluderande språk i bibelöversättningar pågått under lång tid. Flera engelskspråkiga översättningar har valt liknande lösningar, och frågan har regelbundet väckt både stöd och kritik. Den nya svenska översättningen följer därmed en bredare trend, samtidigt som de språkliga diskussionerna alltid blir specifika för varje språk.

En del av motståndet mot nya översättningar kommer troligen från läsare med stark relation till äldre formuleringar. Bibeltexter är bundna till minne, tro och språk. Många bär på verser de lärt sig utantill, och en ändring kan kännas som ett brott mot något innerligt. Men i det ligger också en möjlighet, påpekar Halldorf. En nyöversättning kan göra en välbekant text främmande, så att läsaren tvingas möta den på nytt. Det är på så sätt en gammal text kan förbli levande.

Svenska bibelsällskapets utgivning av Nya testamentet 2026 blir därmed en händelse med flera lager. Den handlar om översättning, teologi och språkhistoria, men också om hur en kulturs kärntexter ständigt omförhandlas. Nyöversättningen är inte den första i svensk historia som väcker debatt, och den lär inte bli den sista. Men genom sin kombination av forskning, litterärt språk och kyrklig tradition har den goda förutsättningar att bli en referenspunkt under lång tid framöver.