Sverige har under flera decennier genomgått en djupgående politisk och social omvälvning, från det samhälle som präglades av stark tilltro till framtiden och välfärdsstatens expansion till ett land där högerkrafter och marknadsliberala idéer fått allt större genomslag. Den utvecklingen har inte bara förändrat politiken utan också människors vardag, trygghet och syn på samhället i stort.

Författaren och journalisten Göran Greider, chefredaktör på Dala-Demokraten, beskriver i en personligt hållen analys hur det Sverige han växte upp i successivt förändrades och till slut kollapsade. Han växte upp i Vingåker, en ort där järnvägen sedan länge slutat stanna, och minns en barndom där framtiden kändes självklar trots att vardagen ofta präglades av hårt arbete och utmattning. Hans mor återvände till fabriken, till vad han kallar för ”the dark satanic mill”, medan fadern aldrig tycks ha förstått varför.

Den grundläggande förändringen kom enligt Greider redan på 1990-talet, i samband med den ekonomiska kris som skakade om Sverige i grunden. Massarbetslöshet och en ny typ av otrygghet spred sig i samhället, och även tjänstemän som tidigare känt sig skyddade började oroasig. Han pekar på hur skoputsare dök upp på Gullmarsplan i Stockholm som en symbol för den nya tidens klyftor. Den ekonomiska krisen, kombinerad med politikens oförmåga att hantera situationen, bröt enligt honom sakta ned arbetarrörelsens ställning och födde ett missnöje som skulle komma att forma svensk politik under lång tid framöver.

Detta missnöje växte sig starkare i takt med att marknadsliberala idéer fick allt större inflytande. Greider beskriver hur detta ledde fram till ett ”höger-Sverige”, där breda folklager kastades åt höger i en slags hjälplöshet. Han menar att vänstern aldrig riktigt förstod djupet i den socialpsykologiska chock som den stora invandringen innebar för många människor, och att rädslan som uppstod i befolkningen blev en grogrund för rasism.

Den nya imperialism som växte fram under samma period förändrade också världsbilden. Det tidigare reglerade krigstillståndet mellan stormakterna ersattes av ett mer oregelbundet och oförutsägbart säkerhetspolitiskt läge. Flyktingströmmar, extremhögerns framväxt och en ökad vapenproduktion blev enligt Greider delar av samma globala utveckling.

I valet 2026 förlorade de partier som i fyra år hade regerat Sverige makten, men segern för oppositionen var knapp. Endast femtiotusen röster skilde blocken åt, och de borgerliga partier som förlorade regeringsmakten kunde konstatera att det fortfarande fanns en icke-socialistisk majoritet i riksdagen. Enligt Greider innebar detta att väljarna bara hade öppnat dörren till högerlandet på glänt, inte resolut stigit ur det.

Greider, som i år fyller 67, säger sig nu förstå att nationer är tröga institutioner och att breda folklager förändras långsamt. Han uttrycker dock en försiktig förhoppning om att höger-Sverige nu kan vara i rullning. Hans reflektion handlar ytterst om tillit till framtiden, och han konstaterar att frön kan sova i jorden under lång tid innan de gror.

Analysen väcker frågor om vart Sverige är på väg och om de senaste decenniernas politiska och ekonomiska förändringar har skapat ett bestående skifte i samhällets värderingar. Frågan är om det knappa valresultatet 2026 innebär en början till en ny politisk era eller om högerlandet Sverige består under överskådlig tid.

Dela.

14 kommentarer

Leave A Reply