Ny rapport: Oberoende musikutgivning springer om skivbolagen

Musikutgivning från mindre, oberoende skivbolag har ökat markant under det senaste decenniet, visar en ny rapport baserad på data från Spotify mellan 2015 och 2025. Rapporten pekar på en tydlig trend där den så kallade DIY-sektorn växer snabbast.

”DIY-sektorn har ökat mest, det vill säga artister som i huvudsak sköter sin karriär själva, ofta med ett team runt sig,” förklarar Daniel Johansson, musikbranschforskare vid norska Universitet i Innlandet, som står bakom undersökningen.

Enligt rapporten är utgivningstakten betydligt högre inom indiesektorn jämfört med de stora multinationella skivbolagen. Den främsta anledningen är det större antalet aktörer inom det oberoende segmentet. Trots detta finns det fortfarande tydliga kopplingar mellan de små och stora aktörerna.

”Många mindre aktörer samarbetar ändå med de stora skivbolagen inom olika områden, som distribution och marknadsföring. Även om det kanske ser ut som om en utgivning inte kommer från ett stort skivbolag, kan det fortfarande vara så att man så att säga ’köper’ tjänster från dem,” säger Johansson.

En intressant aspekt som framkommer är att majoriteten av royaltyintäkterna för svenska artister kommer från den globala marknaden, inte den inhemska. Detta beror enligt Johansson både på svenska artisters internationella framgångar och på att tillväxten på den svenska marknaden har mattats av samtidigt som Spotify expanderat globalt.

”Många svenska artister har helt enkelt kunnat hänga med på den resan och hittat publik utomlands. Samtidigt som antalet konkurrerande artister ökar snabbt på Spotify, ökar också massan av svenska artister där streaming nu är en betydande andel av deras försörjning,” förklarar han.

Rapporten identifierar också tydliga förändringar i konsumtionsmönster. Lyssnare på Spotify tenderar i allt högre grad att konsumera musik som släpptes för mer än 18 månader sedan. Denna utveckling innebär att nya artister inte bara konkurrerar med varandra utan också med ett enormt bibliotek av äldre musik, vilket gör det svårare att etablera sig på marknaden.

En annan viktig trend är fokuseringen på att bygga en engagerad fanskara. Särskilt viktiga är så kallade ”superfans” som står för en oproportionerligt stor andel av lyssningar och därmed intäkter.

”Streamingekonomin är som ett röstsystem där varje lyssning är en röst. En person som spelar en låt 50 gånger under en månad har en röststyrka som är 50 gånger kraftfullare än den som bara lyssnar en gång. Superfanet styr alltså inte bara över sina egna pengar, utan påverkar även hur de mer passiva lyssnarnas pengar ska fördelas,” beskriver Johansson.

I rapporten skönjer Johansson tecken på vad som kan kallas en tredje våg av det svenska musikundret. Denna gång är det nya artister och låtskrivare som agerar som entreprenörer och bygger sin publik direkt online.

”Den här nya generationen agerar lite ’utanför’ den traditionella branschen, de struntar i mellanhänderna och går direkt på publiken och fansen. Om vi är på väg in i något nytt kanske vi skulle kunna kalla det nya musikundret för ’det svenska indie-undret’,” säger han.

En av de största utmaningarna för Spotify och andra streamingtjänster under kommande år blir att hantera den enorma mängden musik som laddas upp, särskilt med tanke på framväxten av AI-genererad musik. Dessutom kvarstår frågan om hur intäkterna ska fördelas på ett sätt som gynnar bredden av artister, inte bara de största stjärnorna.

”En stor utmaning är fortfarande att hitta fördelningsmodeller som gör att den stora bredden också belönas ekonomiskt. Men sådana lösningar kräver breda överenskommelser i hela branschen, det ansvaret kan inte enbart läggas på streamingtjänsterna,” avslutar Johansson.

Rapporten kommer i en tid då musikindustrin genomgår en grundläggande omvandling, där traditionella strukturer utmanas av nya digitala affärsmodeller och förändrade konsumtionsvanor. För den svenska musikscenen, som länge varit internationellt framgångsrik, innebär detta både utmaningar och möjligheter i en allt mer global och digitaliserad marknad.