Ny undersökning: Läsarna säger nej till AI-böcker

Svenskar visar starkt motstånd mot AI-genererad litteratur

En ny undersökning visar att svenska läsare är överväldigande negativa till böcker skapade av artificiell intelligens. Bokbarometern, som genomförts för andra året i rad på uppdrag av Svenska Förläggareföreningen och utförts av Kantar Media, har tillfrågat över tusen svenskar om deras läsvanor med särskilt fokus på attityder till AI-genererad litteratur.

Resultaten är slående – 65 procent av de tillfrågade uttrycker negativa känslor kring AI-litteratur, där 40 procent är mycket negativa och 25 procent ganska negativa. Särskilt intressant är att motståndet är ännu starkare bland unga vuxna mellan 18 och 29 år, där hela 72 procent ställer sig negativa till fenomenet.

Ann Steiner, professor i litteratursociologi vid Uppsala universitet och en av forskarna bakom undersökningen, pekar på tydliga åldersskillnader i resultaten.

”Det är en väldigt tydlig skillnad från förra året. I princip är det så att ju äldre man blir desto mindre åsikt har man. Kanske för att man inte har stött på det eller inte tänkt på det,” förklarar Steiner.

Det främsta skälet till motståndet är av principiell karaktär – läsarna vill ha en mänsklig röst bakom texten. Detta argument väger tyngre än kvalitetsaspekten, vilket tyder på att det handlar om en grundläggande värdering snarare än ett tekniskt perspektiv.

”Det är väldigt många som rent principiellt, alltså oavsett om texten skulle vara bra eller inte, tycker att det är viktigt att det är en människa bakom,” säger Steiner och tillägger att hon tror motståndet kommer att öka när medvetenheten om AI växer.

Det näst vanligaste argumentet mot AI-litteratur handlar om lojalitet mot författare som yrkesgrupp och vikten av att skydda upphovsrätten. Först på tredje plats kommer oro över kvaliteten på AI-genererade texter.

För bokförlagen innebär resultaten en tydlig signal. Steiner menar att läsarnas starka motstånd ställer krav på transparens från förlagsbranschen: ”Läsarna vill inte känna sig lurade. De vill inte få veta i efterhand att det var en dator som skrev romanen de gillade. Det kommer att behövas någon form av märkning.”

I Sverige har AI-genererade verk hittills främst uppmärksammats inom barnbokssegmentet, där särskilt illustrationer skapats med hjälp av AI. Men enligt Steiner är det svårt att veta den faktiska omfattningen eftersom upphovsmannen sällan deklarerar om AI använts.

”På engelska är det väldigt vanligt. Framför allt om man är på till exempel Amazon, Booksider, Kindle direct publishing och Wattpad. Där är det jättemycket,” förklarar hon.

Steiner varnar för att utvecklingen snart kommer att nå Sverige på allvar, vilket ställer nya krav på förlagsbranschen. Ett konkret exempel är behovet av kontraktsklausuler där författare garanterar att deras verk inte skapats med hjälp av AI, särskilt eftersom AI-genererade böcker saknar upphovsrättsligt skydd.

Undersökningen blottlägger också andra intressanta mönster i svenskarnas läsvanor. Det finns fortfarande betydande skillnader mellan könen – 20 procent av kvinnorna läser en tryckt bok dagligen jämfört med 12 procent av männen. Motsvarande siffror för dem som aldrig läser tryckta böcker är 6 procent för kvinnor och 15 procent för män.

Åldersskillnaderna är också markanta. Bland äldre (65–84 år) läser 28 procent böcker varje dag, medan endast 10 procent av unga vuxna (18–29 år) har samma läsvanor.

När det gäller hur läsare hittar nya böcker är personliga rekommendationer fortfarande viktigast – 50 procent uppger att vänner och bekanta är deras främsta källa till lästips. Därefter kommer recensioner och kulturjournalistik (36 procent), bokhandeln (29 procent), sociala medier (22 procent) och bokströmningstjänster (20 procent).

Bokbarometerns resultat kommer sannolikt att påverka förlagsbranschens strategier kring AI-litteratur under kommande år, särskilt när tekniken blir allt mer sofistikerad samtidigt som läsarnas motstånd förblir starkt.