Osäkerhet inför ny konkurrenslag – kan slå mot kulturverksamhet

Den 1 augusti träder en ny lag i kraft som kan få omfattande konsekvenser för offentligt finansierad verksamhet runt om i Sverige. Lagen om offentlig säljverksamhet, LOS, syftar till att stoppa det som regeringen anser vara otillbörlig konkurrens från kommuner och myndigheter mot privata företag. Men med få dagar kvar till ikraftträdandet råder fortfarande stor osäkerhet om hur lagen ska tolkas och vilka verksamheter som riskerar att drabbas.

När näringsminister Ebba Busch lanserade lagförslaget i en debattartikel i Dagens Industri var budskapet tydligt. Hon menade att den offentliga sektorn under lång tid har använt resurser för att konkurrera med privata företag på villkor som näringslivet aldrig kan matcha. Som exempel nämnde hon kommunala gym och restauranger som enligt regeringen snedvrider marknaden.

Enligt den nya lagstiftningen förbjuds offentliga aktörer, såsom kommuner eller myndigheter, från att bedriva säljverksamhet som på ett otillbörligt sätt påverkar privata företags möjligheter att verka på marknaden. Det är Konkurrensverket som får i uppdrag att utreda och besluta om en verksamhet är tillåten eller inte. Om en aktör fälls kan verket antingen kräva att verksamheten upphör eller utdöma böter på upp till 20 miljoner kronor.

Men vad som räknas som otillbörlig konkurrens är långtifrån glasklart. Martin Bäckström, enhetschef på Konkurrensverket, förklarar att tröskeln för vad som är otillåtet nu sänks jämfört med tidigare regelverk. Myndigheten måste bedöma hur offentliga aktörer påverkar privata företags möjligheter att agera på marknaden och om det råder konkurrens på lika villkor, eller om de offentliga verksamheterna får en orättvis fördel.

Redan under sommaren har osäkerheten kring lagen skapat turbulens på flera håll i landet. Region Uppsala meddelade inledningsvis att man på grund av den nya lagen skulle stänga verksamheten på Wiks slott, som bland annat omfattar kaféverksamhet och uthyrning till konferenser och bröllop. Beslutet drogs dock tillbaka några dagar senare i väntan på ytterligare utredning.

I Göteborg har oppositionen varnat för att lagen kan tvinga fram en stängning av nöjesparken Liseberg, som drivs som ett kommunalt bolag. Detta har näringsminister Ebba Busch tillbakavisat, men oron kvarstår hos många lokala beslutsfattare.

Ett av de mest omdebatterade områdena gäller kultursektorn, som i stor utsträckning bedrivs i offentlig regi. Enligt Martin Bäckström räknas många kulturarrangemang som säljverksamhet i lagens mening. Det gäller biljetter, inträde till museer och liknande aktiviteter. Även om priset sätts till noll kan det betraktas som säljverksamhet om verksamheten subventioneras med offentliga medel.

Det finns dock undantag i lagen. Verksamhet som bedrivs enligt beslut från regering eller riksdag undantas, vilket innebär att statliga museer inte påverkas. Dessutom finns en skrivelse om säljverksamhet som är försvarbar ur ”allmän synpunkt”. Det kan handla om att det finns ett högre syfte med verksamheten, eller att det helt enkelt inte finns några privata aktörer som är intresserade av att bedriva den aktuella verksamheten.

Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm, som är ett kommunalt bolag med omfattande kulturverksamhet, befinner sig mitt i processen att utreda hur lagen påverkar dem. Vd Malin Dahlberg meddelar att man ännu inte har tagit några beslut om förändringar i verksamheten. Under hösten ska påverkan utredas gemensamt med stadens olika bolag och förvaltningar.

Tidigare i sommar uppmärksammades Stadsteaterns bioverksamhet Skärisbiografen i Skärholmen, där biljetter kostar 50 kronor och popcorn ingår. Frågan ställdes om detta bryter mot den nya lagen. Malin Dahlberg förklarar att bioverksamheten vänder sig till barn och unga mellan 5 och 19 år och är en del av det kommunala uppdraget att erbjuda en trygg plats med meningsfulla aktiviteter. Hon menar att det inte finns någon motsvarande verksamhet på den privata marknaden, vilket skulle kunna tala för att den inte är otillbörlig. Men även detta måste analyseras utifrån den nya lagstiftningen.

Martin Bäckström betonar att varje fall måste utredas utifrån sina specifika förutsättningar. Konkurrensverkets målsättning är att driva ärenden som kan ge vägledning för hur offentliga aktörer ska tänka och agera framöver. Han understryker att det är en dynamisk fråga där bedömningar måste göras från kommun till kommun och marknad till marknad.

Det är svårt att förutse på förhand vilka de fulla effekterna av lagen blir. Enligt Bäckström kommer det inte att bli klart förrän lagen har prövats i praktiken. Beslut från Konkurrensverket kan överklagas till förvaltningsrätten, vilket innebär att det kan ta tid innan tydliga riktlinjer etableras.

Med få dagar kvar till lagens ikraftträdande återstår det att se hur kommuner, regioner och andra offentliga aktörer väljer att agera. Osäkerheten är påtaglig och många väntar på ytterligare vägledning från Konkurrensverket om hur lagen ska tolkas i praktiken. Diskussionen om var gränsen går mellan offentligt ansvar och privat marknad kommer sannolikt att fortsätta under lång tid framöver.