Konstnären, författaren och serietecknaren Marjane Satrapi har avlidit i Paris vid 56 års ålder. Detta meddelar nyhetsbyrån AFP med hänvisning till hennes familj. Satrapi blev internationellt känd för sin självbiografiska serieroman ”Persepolis”, som skildrar hennes uppväxt under den iranska revolutionen och dess efterföljder.

Enligt familjens officiella uttalande avled Satrapi av sorg drygt ett år efter att hennes make och livskamrat, svensken Mattias Ripa, gått bort. Paret bodde tillsammans i Paris, där Satrapi varit bosatt sedan 1990-talet.

Marjane Satrapi föddes 1969 i staden Rasht i norra Iran och växte upp i huvudstaden Teheran. Hennes barndom och tidiga tonår präglades starkt av den iranska revolutionen som inleddes i slutet av 1970-talet. Under denna turbulenta period blev hon vittne till hur den nya islamiska regimen systematiskt förföljde, arresterade och mördade många av hennes släktingar och vänner.

Som tonåring kom Satrapi själv i konflikt med myndigheterna för att hon vägrade följa de strikta religiösa sederna och lagarna som införts efter revolutionen. Oroliga för sin dotters säkerhet arrangerade hennes föräldrar så att hon vid 14 års ålder kunde flytta till Wien, där hon fick bo med en vän till familjen och fortsätta sina studier.

Efter att ha avslutat sina studier återvände Satrapi tillfälligt till Iran, men 1994 lämnade hon landet för gott och bosatte sig i Frankrike. Där utvecklades hennes konstnärliga karriär och hon etablerade sig som en mångsidig kulturpersonlighet. Utöver sitt modersmål persiska behärskade hon franska, engelska, svenska, tyska och italienska, vilket vittnar om hennes internationella perspektiv och kulturella rörlighet.

Det stora genombrottet kom med serieromanen ”Persepolis”, utgiven i fyra delar mellan åren 2000 och 2003. Verket är en kraftfull och personlig skildring av författarens uppväxt i Teheran och hennes kamp mot de förtryckande restriktioner som den islamiska regimen införde efter revolutionen. Med en unik kombination av humor, tragik och politisk medvetenhet berör ”Persepolis” läsare världen över och har översatts till flertalet språk.

Bokens framgång ledde till att Satrapi 2007 regisserade en animerad filmversion av ”Persepolis”, som mottogs med stor kritikerros och nominerades till en Oscar för bästa animerade film. Filmen visade hennes talang som berättare även i rörlig bild och etablerade henne som en betydelsefull röst inom både litteratur och film.

Som filmskapare fortsatte Satrapi att utveckla sitt konstnärskap. 2019 regisserade hon biografin ”Marie Curie. Pionjär, geni, rebell” med den brittiska skådespelaren Rosamund Pike i huvudrollen som den dubble nobelpristagaren Marie Curie. Även i detta verk syntes hennes särskilda förmåga att skildra starka kvinnor som utmanar samhällets begränsningar.

Genom hela sin karriär förblev Satrapi en hängiven och uttalad kritiker av den iranska regimen. Hon använde sin internationella plattform för att uppmärksamma mänskliga rättigheter och särskilt kvinnors situation i Iran. När den 22-åriga kvinnan Mahsa Amini avled i polisens förvar 2022, efter att ha gripits av landets moralispolis, var Satrapi en av de mest framträdande rösterna som stödde de omfattande protester som följde.

Hon medverkade i den internationella solidaritetskampanjen och bidrog till det kollektiva albumet ”Woman, life, freedom”, tillsammans med sexton andra iranska serietecknare. Projektet blev en viktig symbol för de iranska protesterna och kvinnors kamp för frihet.

Satrapis principfasta hållning visade sig även i hennes förhållande till västerländska institutioner. Förra året avböjde hon ett franskt hederspris med motiveringen att Frankrike ägnade sig åt ”hyckleri” i sin relation till Iran. Beslutet understryker hennes konsekventa vägran att kompromissa med sina värderingar, även när det innebar att tacka nej till prestigefyllda erkännanden.

Med Marjane Satrapis bortgång förlorar världen en modig röst som på ett unikt sätt kombinerade konst, berättande och politiskt engagemang. Hennes verk fortsätter att inspirera och upplysa läsare om Irans moderna historia och kampen för mänskliga rättigheter.