Protester mot Ryssland när konstbiennalen i Venedig öppnar

I skuggan av konflikter: Protester och kontrovers omger Venedigbiennalen

Rosa rökmoln och högljudda slagord bröt lugnet utanför den ryska paviljongen i Venedigs utställningsområde Giardini på onsdagsförmiddagen. De regimkritiska aktivisterna i Pussy Riot hade tillsammans med den ukrainska feministgruppen Femen organiserat en protest mot Rysslands deltagande i den prestigefyllda konstbiennalen.

”Ryssland mördar! Biennalen ställer ut!” och ”Slava Ukraini!” hördes bland slagorden, vilket markerar ytterligare en eskalering av spänningarna kring årets evenemang. Redan dagen innan hade omkring 60 konstnärer samlats vid samma område för att framföra en ”drönarsång” i protest mot Israels krigföring i Gaza.

Venedigbiennalen, som arrangeras vartannat år och beskrivs som världens största konstmanifestation, står inför en av de mest turbulenta perioderna i sin långa historia. När den 61:a upplagan öppnar på lördag har festligheter redan överskuggats av geopolitiska spänningar, avhopp och kontroverser.

Problemen började redan för ett år sedan när den utsedda chefskuratorn, kamerunsk-schweiziska Koyo Kouoh, plötsligt avled bara en vecka innan hon skulle presentera utställningens huvudtema. Efter hennes bortgång tog fem av hennes medarbetare över ansvaret för huvudutställningen ”In minor keys”, som visas i Venedigs historiska varvsområde Arsenale.

De verkliga konflikterna har dock uppstått kring de nationella paviljongerna, som i år uppgår till 100 stycken. När det i mars blev känt att Ryssland skulle återvända till biennalen för första gången sedan landets fullskaliga invasion av Ukraina, utlöstes massiv kritik. Inte mindre än 22 av EU:s kulturministrar, däribland Sveriges Parisa Liljestrand (M), undertecknade ett protestbrev, och EU-kommissionen hotade att dra in sitt ekonomiska stöd till biennalen.

Konflikten fördjupades ytterligare förra veckan när biennalens jury meddelade att de inte skulle dela ut pris till något land vars ledare är efterlysta av den internationella brottsmålsdomstolen i Haag – ett beslut som i praktiken uteslöt både Ryssland och Israel från prisutdelningen. Kort därefter avgick hela juryn, vilket tvingade biennalledningen att skjuta upp prisutdelningen från den 9 maj till den 22 november. I stället för en professionell jury kommer nu besökarna själva att rösta fram vinnarna.

Turbulensen slutar inte där. Sydafrikas paviljong kommer att stå tom efter en politiskt laddad konflikt mellan konstnären och landets kulturminister. Även Australiens deltagande har kantats av kontroverser. I båda fallen spelar Israels krigföring i Gaza och Libanon en central roll i konflikterna. Dessutom meddelade Iran bara dagar före öppning att landet helt ställer in sin medverkan.

Venedigbiennalens ledning har försökt distansera sig från de politiska striderna. Kritiken mot Rysslands deltagande har bemötts med principen att biennalen är en ”öppen institution som avvisar alla former av uteslutning eller censur av konst”.

”Vi tror att där det finns konst, finns det också dialog”, har biennalens direktör Pietrangelo Buttafuoco tidigare förklarat för den italienska tidningen La Repubblica.

Efter mycket oklarheter har det nu framkommit att Rysslands deltagande blir något av en kompromiss. Enligt den italienska konsttidskriften Finestre sull’Arte kommer den ryska paviljongen, med utställningen ”The tree is rooted in the sky”, endast att vara öppen under pressdagarna inför den officiella invigningen. Under dessa dagar visas ett antal musik-, dans- och konstperformances som spelas in för att sedan projiceras på paviljongens fönster under resten av biennalen.

Trots alla politiska strider och protester väntas hundratusentals besökare strömma till Venedig under utställningsperioden som sträcker sig från 9 maj till 22 november. Den nordiska paviljongen, ett samarbete mellan Sverige, Finland och Norge, visar i år utställningen ”How many angels can dance on the head of a pin?” med svenska skulptören Klara Kristalova som en av deltagarna.

Efter juryns avhopp kommer inga traditionella Guldlejon att delas ut i år. Istället får publiken själva rösta fram två särskilda priser – ett för bästa deltagande i huvudutställningen ”In minor keys” och ett för bästa nationella paviljong.