Så blir Kungliga Operan efter renoveringen

Kungliga Operan i Stockholm står inför sin största renovering och ombyggnad någonsin. Den historiska byggnaden från 1800-talet, som har varit statligt byggnadsminne sedan 1935, ska genomgå en omfattande transformation som beräknas kosta 3,5 miljarder kronor. Nu har detaljplanen för projektet ställts ut, vilket ger allmänheten första möjligheten att komma in med synpunkter på den planerade omgestaltningen.

Operahuset, som har varit en central kulturinstitution i Sveriges huvudstad i över 125 år, ska byggas ut på höjden på den kortsida som vetter mot Kungsträdgården. Projektet, som beskrivs som Statens fastighetsverks hittills mest omfattande, har mött stor uppmärksamhet då det rör sig om en av landets mest ikoniska byggnader.

Max Elger, generaldirektör vid Statens fastighetsverk, betonar under en pressträff att man närmar sig projektet med stor respekt. ”Vi känner vördnad för det här projektet”, förklarar han när den nygamla operan presenteras för media och allmänhet. Den omfattande renoveringen och påbyggnaden förväntas säkerställa att byggnaden håller i ytterligare hundra år framåt, enligt arkitekten Pär Ahlbom.

Påbyggnaden innebär att 2 400 nya kvadratmeter tillförs byggnaden. En central del av utbyggnaden är en ny scen som riktar sig framför allt mot barn och unga. Den nya scenen, som kommer att ha plats för 250 personer, får en egen foajé och entré från Jakobs torg, vilket skapar en tydlig identitet för den yngre publiken.

De nya ytorna ska också ge Hovkapellet förbättrade repetitionsmöjligheter, vilket är en viktig aspekt för verksamheten. Dessutom planeras ett stort personalrum med utsikt mot Strömmen samt en publik terrass mot Kungsträdgården, vilket öppnar upp byggnaden mer mot omgivningen.

En särskilt anmärkningsvärd detalj i planeringen är att en av de moderna dansstudiorna kommer att behålla den gamla fasaden som innervägg. Stora fönster mot gatan ger förbipasserande möjlighet att se in i verksamheten. Fredrik Lindgren, som är engagerad i projektet, menar att ”det blir förmodligen en av de vackraste dansstudiorna i världen”.

Men det är inte bara påbyggnaden som står i fokus. Hela det befintliga operahuset behöver genomgå en omfattande renovering. Max Elger framhåller att samtliga tekniska system är uttjänta och måste bytas ut. Byggnadens infrastruktur är omfattande – hela två mil vattenrör och en mil avloppsrör ska bytas ut i den komplexa byggnaden som har 12 våningar och cirka 1 400 rum.

Finansieringen av det gigantiska projektet har gjorts möjlig tack vare en kombination av offentliga medel och privata donationer. Hela 300 miljoner kronor har samlats in från privata givare, vilket varit avgörande för att kunna genomföra satsningen i den omfattning som nu planeras.

Den 1 december i år ges den sista föreställningen i det gamla huset innan den stora ombyggnaden påbörjas. I mars eller april nästa år välkomnas publiken till operans nya tillfälliga hemvist – scenen Gasometer i Norra Djurgårdsstaden, en relativt ny stadsdel i norra Stockholm.

Under ombyggnadsperioden kommer operans verksamhet att vara spridd på flera platser i huvudstaden. Fredrik Lindgren nämner att produktioner som ”Nötknäpparen” kommer att sättas upp på Cirkus och att ”Läderlappen” planeras i Filadelfiakyrkan i Stockholm. Unga Operan får en fast scen i Scenkonstmuseets lokaler i centrala Stockholm.

Hovkapellet, Sveriges nationalorkester, får repetitionslokaler i Musikaliska kvarteret vid Nybroplan, dit även administration och arkiv flyttar under ombyggnadsperioden. Detta innebär en stor logistisk utmaning för en av landets viktigaste kulturinstitutioner, men anses nödvändigt för att kunna genomföra den omfattande renoveringen.

Någon exakt tidsplan för när det renoverade operahuset kan öppna igen finns ännu inte, enligt Max Elger. Projektet representerar dock en historisk satsning på kulturarvet och framtidens scenkonst i Sverige.