Säkert perfekt för den som gillar matematik plus sentimentalitet

Éric Chacours debutroman ”Det jag vet om dig” har blivit en internationell succé med 400 000 sålda exemplar i franskspråkiga länder och översättningar till 20 språk. Boken har dessutom belönats med ett flertal litterära priser i både Frankrike och Kanada. Men trots framgångarna möts romanen av blandade reaktioner från kritikerkåren.

Författaren, född 1983 och uppvuxen i franskspråkiga Kanada med egyptiska föräldrar, har skapat en berättelse som speglar hans egen bakgrund. Huvudpersonen Tarek tillhör en kristen, fransktalande egyptisk minoritet i Kairo. Han kommer från en välbärgad familj och följer den utstakade vägen att bli läkare, precis som sin far, och tar över familjens prestigefyllda klinik i ett av Kairos finare områden.

Parallellt med sin framgångsrika läkarkarriär gifter sig Tarek med den gåtfulla Mira. Livet fortskrider till synes enligt plan, men under ytan växer en annan berättelse fram. I medelåldern börjar Tarek driva en mottagning i Kairos fattiga sopkvarter, där han möter den unge Ali. Vad som börjar som ett professionellt samarbete utvecklas snart till en kärleksrelation.

I 1980-talets Egypten är en homosexuell relation mellan två män, särskilt mellan personer från olika samhällsklasser, djupt problematisk. Efter vad som beskrivs som en ”oundviklig katastrof” tvingas Tarek emigrera, lämna sin fru och familj bakom sig, med skammen som ständig följeslagare.

Romanen är uppdelad i tre delar, där den första delen, ”Du”, är skriven i du-form av en berättare som talar direkt till Tarek. Detta berättargrepp får senare sin förklaring i romanens andra del, ”Jag”, när berättarens identitet avslöjas. Enligt recensionen är det dock här som romanen förlorar sin ursprungliga känsla och romantiska ton, trots att dramatiken och förvecklingarna ökar.

Språket i boken beskrivs som poetiskt, med noggranna skildringar av kulturella markörer, mat och musik. Samtidigt kritiseras texten för att innehålla påståenden som utger sig för att vara djupsinniga men som vid närmare granskning saknar substans. Meningar som ”Människor är bofasta nomader” eller ”det finns inga barnsliga vuxna, det finns bara barn som har uppnått en ålder då tvivel är skamfyllt” framstår enligt recensenten som tomma fraser.

Karaktärsteckningen beskrivs som schablonartad och förutsägbar. Tarek framställs som stoisk och stum, hans mor som en intrigerande matriark, medan hushållerskan har en vass tunga men ett gott hjärta. De fattiga karaktärerna beskrivs stereotypt som ”halta och lytta men oändligt generösa” och den rike bomullshandlaren lider av erektionsproblem – alla spelar sina roller enligt ett välbekant mönster utan att någonsin överraska.

Det framkommer att Éric Chacour har en bakgrund inom ekonomi och finanssektorn, vilket recensenten antyder kan förklara romanens uppbyggnad – som en ekvation där alla variabler leder fram till en perfekt lösning. Denna matematiska struktur, kombinerad med sentimentalitet, tilltalar uppenbarligen många läsare med tanke på bokens kommersiella framgångar.

Recensenten avslutar med att konstatera att litteratur enligt hens uppfattning är som bäst när den är oberäknelig, vilket antyder att Chacours debutroman, trots sin internationella framgång, saknar just denna kvalitet.

För läsare som uppskattar välstrukturerade berättelser med tydliga kulturella och historiska inslag kan ”Det jag vet om dig” vara tilltalande, medan de som söker mer oväntade vändningar och djupare karaktärsskildringar möjligen kommer att uppleva samma besvikelse som DN:s recensent.