Sara Martinsson: Gavin Newsom misslyckas med att förklara varför han vill bli president

I Kalifornien växer en politisk stjärna med presidentiella ambitioner

Gavin Newsom, Kaliforniens guvernör och en stigande stjärna inom Demokraterna, har nyligen hamnat i blåsväder efter lanseringen av sina memoarer ”Young man in a hurry”. Boken, som många betraktar som ett strategiskt steg mot en framtida presidentkampanj, har fått kritik för metoderna som använts för att öka försäljningssiffrorna.

Självbiografier har länge varit ett etablerat verktyg för politiker som vill stärka sitt personliga varumärke. Barack Obama är ett lysande exempel på hur en välskriven memoar kan skapa en djup och personlig koppling till väljarna. Hans bok ”Min far hade en dröm” från 1995 gav miljontals läsare känslan av att ha en nära relation till den blivande presidenten, något som säkerligen bidrog till hans framgångsrika politiska karriär.

Det är troligt att Newsom hade liknande förhoppningar när han beslutade att dela sin livshistoria. Under de senaste åren har han etablerat sig som en möjlig efterträdare till Joe Biden som Demokraternas presidentkandidat. Som guvernör för USA:s folkrikaste och ekonomiskt starkaste delstat har Newsom redan en betydande plattform och en lojal anhängarskara. Han har konsekvent positionerat sig i opposition mot Trump-administrationen och dess politik, vilket har givit honom nationell synlighet.

Men boklanseringen har inte gått som planerat. Amerikanska medier har rapporterat om tvivelaktiga marknadsföringsmetoder kopplade till boken. Redan i november erbjöd Newsoms kampanjorganisation boken som gåva till följare som gjorde en donation, oavsett belopp. Omkring 67 000 personer nappade på erbjudandet, vilket resulterade i att Newsoms organisation köpte och distribuerade böcker för över 1,5 miljoner dollar.

När kampanjen i mars skickade ut ett meddelande om att ”över 91 000 exemplar” hade sålts, väckte det starka reaktioner från kritiker som menade att siffrorna var konstgjort uppblåsta. Det har skapat en debatt om gränsen mellan legitim marknadsföring och vilseledande kommunikation i den politiska sfären.

Innehållsmässigt har ”Young man in a hurry” också mött kritik för att vara förhållandevis intetsägande. På knappt 300 sidor berättar Newsom om sitt släktträd, tidigare relationer och sina erfarenheter av terapi. Kritiker menar att boken misslyckas med att förmedla en tydlig vision om varför Newsom skulle vara lämplig som USA:s näste president eller vilken politik han skulle vilja driva på nationell nivå.

För en politiker med höga ambitioner är innehållet anmärkningsvärt fokuserat på det personliga snarare än det politiska. Den centrala frågan om varför Gavin Newsom egentligen aspirerar på presidentämbetet förblir obesvarad, vilket lämnar läsaren med en ofullständig bild av mannen bakom den politiska fasaden.

Newsom har som guvernör för Kalifornien lett USA:s mest befolkningsrika delstat genom flera kriser, inklusive pandemin och omfattande skogsbränder. Han har drivit en progressiv agenda inom klimatpolitik, sjukvård och invandring, ofta i direkt konflikt med den federala politiken under Trump-administrationen. Detta har gett honom en tydlig profil inom det demokratiska partiet.

Men hans politiska arv från San Francisco, där han tidigare var borgmästare, har också varit föremål för kritik. Staden har länge brottats med problem som hemlöshet, drogmissbruk och höga bostadspriser, vilket motståndare ofta lyfter fram när de ifrågasätter hans förmåga att leda nationen.

Boklanseringen, som förmodligen var tänkt att vara en milstolpe i byggandet av Newsoms nationella varumärke, har därmed snarare blivit en påminnelse om utmaningarna han står inför om han verkligen har för avsikt att ta steget upp på den nationella politiska scenen. För många väljare och politiska analytiker kvarstår den avgörande frågan: Vad vill Gavin Newsom egentligen åstadkomma som USA:s president?