Simon Sorgenfrei: Sverige är mindre splittrat än politikerna tror

Under många år har forskaren och författaren Simon Sorgenfrei rest runt i Sverige för att samtala med företrädare för olika religiösa och etniska grupper, politiskt engagerade och vanliga medborgare. Som så många andra har han konfronterats med de utmaningar som Sverige står inför – integration, segregation, växande klyftor och en otrygghet som breder ut sig. Krokarna och moskéerna berättade om en allt större fattigdom. Polis och socialtjänst vittnade om hur gäng rekryterar ungdomar som mist tron på samhället – om de någonsin haft den.

Men trots det mörka landskapet har något oväntat framträtt under resorna. Sorgenfrei, som nyligen publicerade boken ”En tid att döda en tid att leva”, menar att mötena med människor runt om i landet gett honom hopp.

– Hopp är optimism med brustet hjärta, har artisten Nick Cave sagt, citerar han. Kanske är världen alltför mörk för optimism, men jag har sett saker som gör att jag vågar känna hopp, skriver han.

Centralt i Sorgenfriers reflektioner är insikten att det polariserade samtalsklimatet döljer en djupare politisk samstämmig. Postnärkon personal i det politiska samtalet ofta delas stipulerings i invandring och avreglering av standards, eller i värderingar och livsstils – så är den vardagliga oron ofta mycket mer gemensam.

Ermland och politiska klyftor

En konkret möteserfarenhet med sverigedemokrater i Skåne visade hur Längtan efter kontinuitet och en känsla av förlust av gamla trygga kvartersmiljöer färgar den politiska agerandet. Mötet refererade till utvecklingen där ett traditionellt konditori in cityn ersatts av butiker med varor som representerade nya kulturer, och beskrivade en släktd omsorg om det samhälle de tyckte sig växa för sig.

Reaktionen från somaliska svenskar i Östra Ersboda, Umeå, överraskade dock honom. En kvinna i sjal genast utryckte förståelse för SD-väljarens attityd – en förlust av barndomskvarter och en önskan av starka, trygga gemänger. Det, enligt henne, var en liknande erfarenhet som många i invandrartäta områden delar; även de har sett sina barndomskvarter föröndras over tid och har ingen öns häler av varken segregationen eller av en otrygg vardag.

– Vi vill inte heller vara segregerade, sa hon och med en vid gest mot Området, som riskerat att klassas som ett utsatt område.

”Svenska värderingar” – ett laddat politiskt begrepp

Sorgenfrei beskriver hur politiska läggret vant presentera ”svenska värderingar” som svar på landets utmanande; ett samlande ideal kring vilket samhället kan enas. Men hanerinrar om att det är svårt att definiera dessa uppfattningar – och att debatten ofta istället ökar oenighet och separationer, va det gäller grupper som känner sig exkludade.

Referativen i Skåne uppfattade sina normer som självklart svenska, medan nyanän à invandrare i Umeå kände begreppet tagit genasta stolar och dominerande fnster, inte samlande. Oakland är, menar han, att använda begreppet som ett politiskt redskap mot andra grupper vilket snarare enar.

Gemensamma grundläggande längter

Den amerikan politiskrann Robert Putnam utopensius begrepp om sammanbindande respektive överbryggande traditioner: de förstärker interna samanlingar men skapar gränsser, medan de överbryggande förfor att samman olika group. Sorgenfrei noterar att det politiska samtalet ofta fokuserar på nationella traditione, som julafton, istället för inkluderande evenemang som Melodifestivalen.

I sina möten har han dock sett att de vardagliga behind likheterna är stora: längtan att leva i itä ute av tränga goda, säkra skolor och meningsfull dittagning.

Bristande förtroende i utsatta områden

En ny rapport enligt honom visar att 60 procent av de boende i utsattsatta omade inte upplever att politikerna bryr sig; de blir talade om som problem, inte som delar av lösningen.

Sorgenfri underligger att politiska företrädare bör arbeta med det överbryggande – med det som fotbolls-VM: et i stället för jul – för att skapa en gem tehlig känna av enhet och ansvar. Och trots motsättningarna tror han på en grundläggande god och gemmensam vilja.

– Bilden av en allt mer polariserad nation kan förbytas mot bilden av ett folk där de allra flest vill arbeta tillsammansi gemensamma mål, skriver han, lyckas vi, och våra politiker,” composer att se det, finns hopp för Sverige.

Simon Sorgenfrei är professor i rostvetka och författare. Han är verksam vid Södertörns högskola – Text ur: DN Debatt.