Slavoj Žižek: ”Jag hatar livet” – den kända filosofen om vänsterns kris och Europas framtid

– Jag hatar livet, förklarar Slavoj Žižek med sin karakteristiska direkthet.

Den 77-årige slovenske marxistfilosofen tar emot från sitt hem i Ljubljana, där han sitter framför sin bärbara dator. Trots sin ålder och uppenbara trötthet fortsätter han att producera i en imponerande takt – sedan 2020 har han publicerat hela 13 böcker om ämnen som sträcker sig från covid till kristen ateism.

– Jag jobbar för mycket. Jag försöker vila, men jag gör det aldrig, säger han med en blandning av resignation och självinsikt.

Hans senaste verk ”Nollpunkt”, utgiven på svenska av Fri tanke förlag, analyserar vår samtid som en serie förödande kriser där något nytt ännu inte tagit form. Under intervjun ber han upprepade gånger om hjälp att formulera sina tankar: ”Jag är gammal, förvirrad och trasslar in mig. Om du verkligen vill skada mig, publicera bara bokstavligen vad jag sagt.”

Vänsterns existentiella kris

När samtalet leds in på vänsterns tillstånd blir Žižek allvarlig. Visst har vänstern alltid befunnit sig i kris, medger han, men dagens situation är annorlunda och djupare.

– Tidigare har den varit i kris i förhållande till sina egna ideal, till den standard den själv satt upp. Nu sträcker sig krisen till idéerna själva. Det är det som är nytt.

Enligt Žižek började vänsterns nedgång redan 1968, när den i västvärlden övergav visionen om storskalig social förändring till förmån för kulturell samhällskritik. Den förlorade sin verkliga vision utanför socialdemokratin – och nu är även den i kris.

Med hänvisning till det senaste valet i Ungern pekar han på en oroande trend: – I Östeuropa finns det nästan ingen vänster kvar. Men inte bara det: även den liberala mitten håller på att försvinna. Vi trodde länge att åtminstone den skulle finnas kvar som ett slags skydd. Nu är den också i kris.

Utan utopier – vad återstår?

Det saknas idag en tydlig vision om en värld bortom kapitalismen, något Žižek själv beskriver som frånvaron av en ”kommunistisk horisont”.

– Jag ser ingen faktisk modell bortom kapitalismen. Om du frågar mig idag hamnar jag i praktiken i en mer radikal socialdemokrati. Väl medveten om att det inte räcker, erkänner han.

Detta är kärnan i vad han kallar ”nollpunkten” – avsaknaden av en övergripande berättelse om framtiden. Den gamla marxistiska historiesynen där kapitalismen skulle följas av socialismen finns inte längre. Istället ser Žižek främst olika undergångsscenarier: ekologisk kollaps, förödande världskrig, totalitär övervakning eller ett algoritmiskt maktövertagande.

Paradoxalt nog identifierar han Donald Trump som en av få aktörer med en genuint revolutionär vision idag:

– Donald Trump är en galen revolutionär. Han gör saker som hade varit otänkbara inom den vanliga globala kapitalismen: tullar, statliga ingripanden, ekonomisk nationalism. Samtidigt är det Kina som i viss mening spelar det gamla kapitalistiska spelet bättre än väst.

En ny roll för vänstern?

Den traditionella dynamiken mellan höger och vänster har vänts upp och ned, menar Žižek. Tidigare stod vänstern för provokationen och det gränsöverskridande, medan han nu ser ett annat behov:

– När jag var ung var det vänstern som stod för det obscena, för provokationen. Nu kanske vänstern borde anta ett språk av enkel värdighet. Det finns något radikalt i att försvara vanlig anständighet idag.

Han kritiserar också vad han ser som en bekväm marginalposition hos vissa vänsteraktivister – en attityd av ständigt motstånd utan verkligt ansvarstagande.

– Jag vill inte bara protestera. Jag vill att saker faktiskt ska fungera. Vänstern borde överge sin rena motståndsattityd. Makt är smutsigt, ja visst. Men vi behöver makt. Vi behöver till och med transnationell makt, eftersom ekologin, artificiell intelligens och krigsfaran inte kan hanteras på nationalstatsnivå.

Försvar för det europeiska arvet

Trots sin radikala profil framträder Žižek också som en försvarare av centrala europeiska värden. Han vänder sig emot vad han ser som en överdriven självkritik inom Europa.

– Idag är det så modernt att vara emot Europa. Alla är det: Trump, Putin, delar av vänstern. Europa borde sluta med sin oändliga självanklagelse. Ja, Europa har gjort hemska saker. Men det var också Europa som utvecklade universalism, feminism, upplysning och idén om att slaveriet måste avskaffas.

Žižek väckte nyligen uppmärksamhet under Frankfurts bokmässa 2023 när han kritiserade vad han beskrev som ett ”analysförbud” kring konflikten i Gaza, vilket ledde till en offentlig debatt med den israeliska sociologen Eva Illouz.

När intervjun går mot sitt slut reflekterar den slovenska filosofen över sin egen arbetsmoral och sin oförmåga att dra ner på tempot trots stigande ålder.

– Jag försöker låtsas att jag fortfarande är ung, men det blir bara svårare. Jag behöver mer sömn, jag har blivit sjukare, men samtidigt är jag en fullständig arbetsnarkoman. Om jag inte har läst något bra eller skrivit något under dagen känner jag mig nästan skyldig, som om jag inte förtjänat min existens.