Stor hyreshöjning för Armémuseum

I torsdags meddelade regeringen att de kommer att utreda framtida villkor för Statens museer för världskultur (SMVK) efter att Statens fastighetsverk (SFV) aviserat kraftiga hyreshöjningar. Denna utveckling har skapat en ekonomisk kris för museiverksamheten som nu tvingas till drastiska åtgärder.

För Etnografiska museet handlar det om en hyreshöjning på hela 57 procent, vilket innebär en ökning med åtta miljoner kronor årligen. Museet betalar redan idag 14 miljoner kronor i hyra, och den nya summan anses ohållbar enligt museichefen Fabian Arnheim.

”Hyreshöjningen är naturligtvis inte skälig. Vi vill att hyresnämnden tar sig an fallet”, säger Arnheim till media när han kommenterar situationen.

Bakgrunden till hyreshöjningen är att Statens fastighetsverk i mars meddelade att de avser höja hyran för Etnografiska museet med hänvisning till att hyresnivån inte har justerats på tio år. Detta är en del av SFV:s regeringsuppdrag att ta ut marknadsmässiga hyror för statliga fastigheter, inklusive kulturinstitutioner.

Konsekvenserna har blivit omfattande. För att hantera den ekonomiska situationen har SMVK redan sagt upp hyresavtalen för både Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet. Detta beslut visar på allvaret i situationen och hur hyreshöjningen riskerar att fundamentalt förändra Sveriges kulturlandskap och tillgängligheten till kulturarv.

Museisektorn i Sverige har under flera år kämpat med ekonomiska utmaningar. Pandemin orsakade besökstapp och intäktsbortfall, och nu kommer dessa hyreshöjningar som ytterligare en börda för redan ansträngda budgetar. Kulturinstitutioner, som är viktiga för både utbildning och turism, upplever allt större svårigheter att upprätthålla sin verksamhet.

Kritiker menar att statliga museer hamnar i en motsägelsefull situation när en statlig myndighet (SFV) kräver marknadshyror från en annan statlig verksamhet (museerna). Det som i praktiken sker är en omfördelning av statliga medel, men med konsekvensen att kulturverksamhet riskerar att begränsas.

I regeringens vårproposition från förra veckan fick vissa kulturinstitutioner kompensation för höjda hyror, men det återstår att se om detta kommer att räcka för att säkra framtiden för de berörda museerna. Regeringens beslut att nu begära en analys av de framtida villkoren för SMVK kan ses som ett erkännande av problemets allvar.

Situationen belyser en större debatt om hur kulturarvsinstitutioner ska finansieras och vilken roll staten bör spela. Sverige har traditionellt haft en stark offentlig finansiering av kultursektorn, men detta system utmanas nu av principen om marknadsmässiga hyror även för statliga kulturinstitutioner.

Flera experter inom kultursektorn har påpekat att museer inte kan betraktas som vilka hyresgäster som helst. De har ofta specialanpassade lokaler för att kunna bevara och visa upp känsliga föremål under kontrollerade förhållanden. Att flytta samlingar är både kostsamt och riskfyllt för föremålen.

Samtidigt står SFV inför utmaningen att underhålla historiska byggnader, vilket kräver betydande resurser. Många av museernas byggnader är kulturhistoriskt värdefulla i sig själva och kräver särskild expertis vid renoveringar och underhåll.

Den pågående konflikten mellan Etnografiska museet och SFV kan potentiellt sätta ny praxis för hur liknande situationer hanteras i framtiden. Om ärendet går till hyresnämnden, vilket museichefen förespråkar, kan det resultera i ett prejudikat som påverkar andra kulturinstitutioner i liknande situationer.

Regeringens begäran om en analys signalerar att frågan tas på allvar på högsta politiska nivå. Utfallet av denna analys kan bli avgörande för framtiden för inte bara Etnografiska museet utan för hela den svenska museistrukturen och hur vi som samhälle värderar och finansierar vårt gemensamma kulturarv.