Stulet konstverk tillbaka – lämnades in av okänd person

En decemberlördag försvann konstverket ”Granfejden” från Härnösands konsthall när helgpersonalen skulle stänga för dagen. Det textila verket, skapat av konstnären Linda Lasson 2011, hade plötsligt försvunnit från sin plats på väggen, till stor förvåning och besvikelse för konsthallens personal.

”Det kändes som ett svek att man stal från oss. Vi är ett väldigt öppet hus och det är dessutom ett originalverk som inte går att ersätta,” berättar Linda Nordlander Frisk, konstintendent på Härnösands konsthall.

”Granfejden” är ett särpräglat konstverk som kombinerar brodyr och måleri i ett relativt kompakt format. Dess humoristiska och estetiskt tilltalande karaktär kan ha bidragit till att det blev ett mål för stölden.

”Jag tror att det var tillfället som gjorde tjuven. Det är ett väldigt charmigt konstverk, det är humoristiskt, estetiskt tilltalande och inte så stort. Det kanske var någon som fick ett enormt begär,” spekulerar Nordlander Frisk.

Händelsen polisanmäldes omedelbart, men utredningen lades snabbt ner på grund av brist på vittnen. Under de följande månaderna fanns inga spår efter konstverket, och konsthallen hade börjat förlika sig med tanken att ”Granfejden” kanske aldrig skulle återfinnas.

Härnösands konsthall har under årens lopp byggt upp en betydande samling samtida konst och är en viktig kulturinstitution i regionen. Stölden av Lassons verk var inte bara en ekonomisk förlust utan också ett slag mot den öppna och tillgängliga atmosfär som konsthallen eftersträvar.

I helgen arrangerades en större dubbelvernissage på konsthallen, med utställningar som visade verk av de välkända konstnärerna Lars Lerin, Hållams Linnea Henriksson och Ingrid Gustafsson. Evenemanget lockade hela 600 besökare, vilket visar på konsthallens viktiga roll som kulturcentrum i Härnösand och omgivande region.

Det var just i efterdyningarna av denna stora vernissage som det oväntade skedde. När Linda Nordlander Frisk på tisdagen städade upp efter helgens evenemang, upptäckte hon något oväntat i konsthallens garderob. Bland kvarglömda tillhörigheter som en mössa och en tygkasse stod en anonym papperskasse i ett hörn.

”När vi tog av plasten blev vi helt tysta. Min kollega fick gåshud,” berättar Nordlander Frisk om ögonblicket då de öppnade kassen och fann det stulna konstverket inplastat och välbevarat.

Överraskningen var total och väckte många frågor. Var det den ursprungliga tjuven som drabbats av samvetskval, eller hade konstverket passerat genom flera händer innan det återbördades?

”Jag blev väldigt förvirrad. Är det någon som har spelat oss ett spratt? Eller är det en tjuv som har ångrat sig? Men jag blev ju jätteglad så klart,” säger Nordlander Frisk. ”Någon gjorde om och gjorde rätt. Det är ju fantastiskt.”

Det kan tyckas märkligt att någon skulle stjäla ett konstverk för att sedan återlämna det, men inom konstvärlden finns flera liknande fall dokumenterade. Motivet bakom stölder av konst kan vara allt från rent ekonomiskt till mer personligt eller impulsivt. I det här fallet verkar det som om gärningspersonen antingen ångrat sig eller insett att ett stulet originalverk är svårt att hantera – det kan varken säljas öppet eller visas utan att väcka frågor.

Trots glädjen över återföreningen med ”Granfejden” har händelsen fått konsthallen att se över sina säkerhetsrutiner. En övervakningskamera kommer att installeras för att förebygga liknande incidenter i framtiden. Detta är en utveckling som många mindre konstinstitutioner tvingas till i takt med att konstens värde ökar och säkerhetsriskerna blir mer uppenbara.

Inom kort kommer ”Granfejden” att återfå sin plats på väggen i Härnösands konsthall, där den ursprungligen hängde innan stölden i december. Linda Lasson, konstnären bakom verket, har inte uttalat sig i media om händelsen, men kan förmodligen glädjas åt att hennes skapelse nu är tillbaka där den hör hemma – tillgänglig för allmänheten att uppleva och uppskatta.

Vem av de 600 besökarna på helgens vernissage som återlämnade konstverket förblir ett mysterium, men gesten visar att konsten ibland har förmågan att röra vid människors samveten på oväntade sätt.