Tara Moshizi: Skulle vi operera vår älskade katt och hosta upp 10 000 kronor?

Svenska djurägare pressas hårt av skenande veterinärkostnader

Djurvårdens kostnader har stigit dramatiskt under de senaste åren, vilket sätter både djur och deras ägare i en svår situation. Enligt färsk statistik från SCB ökade priserna på veterinärtjänster med hela 54 procent mellan december 2020 och december 2025, en utveckling som slår hårt mot husdjursägare landet runt.

Situationen illustreras tydligt av de dilemman många djurägare ställs inför. När ett husdjur plötsligt uppvisar problematiska beteenden – som att vägra äta, kräkas eller ändra vanor – uppstår ofta både ett ekonomiskt och känslomässigt dilemma. Ska man söka vård trots osäkerheten kring kostnaderna, eller avvakta i hopp om att situationen förbättras av sig själv?

För många blir valet särskilt svårt när det handlar om omfattande ingrepp. En tandoperation för en katt kan kosta uppemot 10 000 kronor om försäkringen inte täcker behandlingen – en summa som motsvarar inköpspriset för många husdjur. Detta skapar en omöjlig situation där djurägare måste väga sin ekonomiska situation mot djurets välbefinnande.

Aftonbladet har nyligen presenterat en granskning av veterinärvården i Sverige som pekar på allvarliga problem inom branschen. De två dominerande aktörerna, Evidensia och Anicura, anklagas för att utnyttja sin starka marknadsposition för att driva upp priserna. Enligt granskningen sker prisökningarna inte på grund av faktiska kostnadsfördyringar utan för att företagen helt enkelt kan ta mer betalt.

Särskilt oroande är de vittnesmål från veterinärer som beskriver hur husdjursägare tvingas fatta hjärtskärande beslut. Många väljer att avliva sina djur av ekonomiska skäl, trots att behandling skulle vara möjlig. Detta skapar även en tung arbetsmiljö för klinikernas personal, som får hantera både djurens lidande och ägarnas frustration och sorg.

Ekonomiskt går det däremot utmärkt för de stora aktörerna. Anicura Sweden rapporterade en omsättning på 1,4 miljarder kronor för 2024 med en vinst på 106 miljoner kronor. Siffrorna talar sitt tydliga språk om branschens lönsamhet.

Problemen har inte gått obemärkta förbi. I fjol gav regeringen Konkurrensverket i uppdrag att utreda prissättningen på veterinärmarknaden. Kritiker menar dock att åtgärderna kommer sent – varningssignaler har funnits under många år utan att effektiva motåtgärder vidtagits.

Särskilt problematiskt är de stora prisskillnaderna mellan olika kliniker. För samma behandling kan kostnaden variera kraftigt beroende på vilken veterinär djurägaren väljer, vilket skapar en orättvis och oförutsägbar marknad. Denna brist på transparens gör det svårt för konsumenter att göra informerade val.

Branschens utveckling har lett till att djurförsäkringar blivit en nödvändighet snarare än en trygghet. Premierna för dessa försäkringar har också ökat markant, vilket adderar ytterligare en ekonomisk börda för djurägare. Samtidigt täcker försäkringarna långt ifrån alla tillstånd och behandlingar, vilket lämnar många i en ekonomiskt utsatt position.

För sibiriska katter, som är särskilt utsatta för tandproblem, kan situationen bli extra kostsam. Rasen är predisponerad för vissa tandsjukdomar som kräver regelbunden kontroll och ibland omfattande ingrepp. Utan adekvat försäkringsskydd kan ägare stå inför betydande kostnader.

Frågan många ställer sig är när och hur denna problematiska utveckling kan vändas. Kommer Konkurrensverkets utredning kunna sätta stopp för det som många beskriver som en urspårad marknad? Under tiden fortsätter djurägare att tvingas in i svåra ekonomiska och etiska överväganden där deras husdjurs hälsa står på spel.

Problematiken synliggör ett större dilemma i ett samhälle där även djurvården kommersialiseras och koncentreras till allt färre aktörer. När marknadslogiken får styra utan tillräcklig reglering är det slutligen både djuren och deras ägare som får betala priset.