Techmiljardärer som robothundar i konstinstallation

Robotiska konstinstallationer väcker debatt om teknikmogulernas makt

I hjärtat av Berlin har Neue Nationalgalerie förvandlats till en scen för ett märkligt möte mellan konst, teknologi och makt. Besökarna möts av ett gäng robothundar som strövar omkring i museets lokaler, men dessa är långt ifrån vanliga mekaniska varelser. Varje hund bär ett hyperrealistiskt silikonhuvud föreställande kända personligheter – från teknikmiljardärer som Elon Musk och Jeff Bezos till konstnärsikoner som Pablo Picasso och Andy Warhol. Även Nordkoreas diktator Kim Jong-Un har fått en robotisk inkarnation i denna provokativa installation.

Verket är skapat av den amerikanske konstnären Mike Winkelmann, mer känd under sitt konstnärsnamn Beeple, som gjort sig ett namn inom digital konst. Installationen har väckt stor uppmärksamhet, inte minst för dess interaktiva element.

Med jämna mellanrum ”bajsar” robothundarna ut bilder som de fångat från omgivningen med sina inbyggda kameror. Dessa bilder manipuleras i realtid med AI-teknik för att efterlikna stilen hos personen vars ansikte pryder hunden. Exempelvis omvandlar ”Picasso-hunden” fotografier till kubistiska konstverk, ett direkt eko av den spanske mästarens revolutionerande bildspråk.

”Förr i tiden formades vår syn på världen delvis av hur konstnärer såg världen. Hur Picasso målade förändrade hur vi såg på ordet, hur Warhol skildrade konsumism,” förklarar Winkelmann i en intervju med nyhetsbyrån AP.

Men konstnären har en djupare poäng med sin installation. Han ser en oroväckande parallell mellan gårdagens konstnärers kulturella inflytande och dagens teknologiska makthavare. ”Nu för tiden är det techmiljardärernas kraftfulla algoritmer som styr vad vi ser och vad vi inte ser,” säger han.

Winkelmann uttrycker särskild oro för den okontrollerade makt som dessa digitala plattformar besitter. ”Det är en enorm makt som jag inte tror att vi helt har förstått, särskilt eftersom de inte behöver lobba FN när de vill göra en förändring. De behöver inte gå genom kongressen eller EU – de kan bara vakna en dag och ändra algoritmerna.”

Denna observation pekar på något centralt i vår samtid: hur beslut som fattas i slutna styrelserum hos techföretag kan forma den globala informationsflödet och därmed påverka allt från politiska val till kulturella trender utan demokratisk översyn.

Lisa Botti, kurator för utställningen, framhäver museernas viktiga roll i att erbjuda offentliga rum där dessa komplexa samhällsförändringar kan diskuteras och reflekteras över. I en tid när teknologiska framsteg sker i en svindlande takt, blir konstens förmåga att ställa kritiska frågor allt viktigare.

Installationen, som visades för första gången under en konstutställning i Miami Beach förra året, har nu landat i Berlin – en stad med en lång tradition av att konfrontera maktstrukturer genom konstnärliga uttryck.

Verket har väckt blandade reaktioner bland besökarna. Medan vissa fascineras av den tekniska innovationen, känner andra obehag inför den nästan kusligt verklighetstrogna representationen av kända personer i robotform. Denna dubbla känsla av fascination och obehag speglar vår tids ambivalenta relation till ny teknik.

Genom att placera teknikens giganter bredvid historiska konstnärer och politiska ledare, skapar Winkelmann en visuell dialog mellan olika typer av inflytande genom historien. I en epok där artificiell intelligens börjar forma allt från kulturproduktion till mediakonsumtion, väcker installationen viktiga frågor om vem som egentligen kontrollerar berättelsen om vår värld.

För Berlins konstpublik är detta inte bara en chans att uppleva banbrytande robotik och AI-konst – det är en inbjudan till kritisk reflektion över hur maktbalansen i vårt globala samhälle förskjuts från traditionella institutioner till teknikföretagens hemliga algoritmer.