Kontroversiell rättegång mot Staffanstorps politiker väcker frågor om lagtrots

En ovanlig rättegång pågår denna vecka i Lunds tingsrätt där sex politiker från Staffanstorps kommun står åtalade för grovt tjänstefel. Fallet har väckt uppmärksamhet då det berör grundläggande frågor om kommunal maktutövning och ansvaret gentemot asylsökande.

Händelserna tog sin början den 17 mars 2022 när kommunstyrelsens ordförande Christian Sonesson (M) fick information om att Staffanstorp anvisats fyra kvotflyktingar från Syrien. Hans omedelbara reaktion dokumenterades i ett svar till den kommunala enhetschefen: ”Vägra ta emot dem!”

Samma dag sammankallades kommunstyrelsen till ett extrainkallat möte där politikerna beslutade att inte acceptera de anvisade kvotflyktingarna. Istället förklarade man sig villig att endast ta emot flyktingar från Ukraina – ett beslut som står i direkt strid med lagstiftningen som förpliktigar kommuner att ta emot flyktingar som anvisas av Migrationsverket.

Kommunens agerande försatte flera parter i svåra situationer. Kommunala tjänstemän vittnar i förhör om en närmast omöjlig arbetssituation där de hamnade i kläm mellan politiska direktiv och lagstiftningens krav. De kände sig pressade att välja mellan lojalitet mot sina överordnade eller att följa svensk lag.

För den syriska flyktingfamiljen blev konsekvenserna påtagliga. Till skillnad från normal praxis blev de inte upphämtade på flygplatsen av representanter från sin nya hemkommun. Istället lämnades de i osäkerhet innan de slutligen placerades i grannkommunen Vellinge.

I rättssalen framförs nu en rad försvarsargument från de åtalade politikerna. Sonessons advokat hävdar att inget brott begåtts eftersom kommunstyrelsen saknade behörighet att fatta ett sådant beslut, vilket enligt försvaret skulle göra beslutet ogiltigt. Andra åtalade politiker beskriver inte händelsen som ett myndighetsbeslut utan som ett ”statement” eller ”politiskt ställningstagande”.

Dessa förklaringar möter stark kritik från flera håll. Redan när händelserna utspelade sig kallade Patrik Åkesson vid Länsstyrelsen i Skåne det hela för ”uppenbart lagtrots”. Migrationsverket beklagade offentligt att kommunledningen tycktes tro att man kunde välja vilka lagar man ville följa.

Mikael Smeds, chefsjurist på Akademikerförbundet SSR, påpekar i en kommentar till DN att om beslutet verkligen bara var menat som en politisk signal borde kommunstyrelsen ha tydliggjort detta för tjänstemännen. I praktiken handlade det dock om tydliga direktiv från politiskt håll som satte press på förvaltningen.

Hovrätten har i ett tidigare avgörande fastslagit att Staffanstorps kommun diskriminerade de fyra flyktingarna genom att vägra ta emot dem. Detta domslut stärker uppfattningen att kommunens agerande inte bara var moraliskt tvivelaktigt utan även rättsligt felaktigt.

Oavsett utgången av den pågående rättegången väcker fallet viktiga frågor om förhållandet mellan kommunalt självstyre och nationell lagstiftning. Det belyser också spänningarna mellan politisk symbolpolitik och konkreta konsekvenser för människor i utsatta situationer.

Händelserna i Staffanstorp är inte isolerade utan speglar en större utveckling där migrationspolitiska ställningstaganden ibland leder till beslut som utmanar rättsstaten. För kommunala tjänstemän blir sådana situationer särskilt problematiska då de förväntas agera professionellt och lagenligt även när politiska signaler går i motsatt riktning.

Rättegången förväntas pågå ytterligare några dagar. Domen kommer att bli ett viktigt prejudikat för hur liknande fall kan komma att bedömas i framtiden, och kan få konsekvenser för hur kommunpolitiker i hela landet förhåller sig till sina befogenheter och skyldigheter enligt lag.