Ledare: Nu drar vi ett streck över Tidös usla klimatpolitik

Miljö och klimat har vuxit till en av de viktigaste frågorna för svenska väljare. Enligt SVT/Verians sammanställning den 20 augusti rankas frågan högre än både invandring och integration. I en ny huvudledare skriver Dagens Nyheters ledarredaktion att detta ställer krav på alla partier som vill sitta i nästa regering. Särskilt gäller det klimatpolitiken, som under den gångna mandatperioden beskrivs som fyra förlorade år.

I opinionsmätningar inför valet ökade stödet för både Miljöpartiet och Centerpartiet, medan Sverigedemokraterna minskade för första gången sedan partiet kom in i riksdagen. Enligt DN:s ledarredaktion tyder det på att många väljare haft klimatfrågan i åtanke när de röstade. Sverigedemokraterna, som under flera år profilerat sig i frågor om bränslepriser och fordonspolitik, har därmed tappat mark i en fråga som partiet tidigare mobiliserat kring.

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera förutsättningarna för en ny regering. Dagen före valet kallade hon klimatpolitiken från Tidölaget – samarbetet mellan Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna – för ett haveri. DN:s ledarredaktion framhåller att det nu är upp till bevis för samtliga partier. Den kommande regeringen tar över ett klimatpolitiskt utgångsläge som präglas av flera år av uteblivna åtgärder.

Under den mandatperiod som nu lämnats bakom sig har flera beslut fattats som enligt DN inneburit ökade utsläpp och försvårade möjligheter att nå Sveriges klimatmål. Det har skett trots att en klar majoritet av befolkningen anser att det är viktigt att Sverige för en politik som gör det möjligt att klara målen. För bara drygt fyra år sedan slog Naturvårdsverket fast att de styrmedel som riksdagen och regeringen då hade beslutat om kunde räcka för att nå 2030-målet. Sedan Tidölaget tillträdde har den kursen vänt.

Tidösamarbetet har inneburit ett paradigmskifte i svensk klimatpolitik. Satsningarna på klimat- och miljöområdet minskade på ett sätt som inte skett på flera decennier. Redan i den första budgeten från hösten 2022 visade klimatredovisningen att transportmålet inte skulle nås med den nya politikens inriktning. Det stod i kontrast till den tidigare regeringens bedömning.

I den senaste höstbudgeten konstaterades att Sverige såg ut att missa både de nationella klimatmålen och EU:s klimatkrav till 2030 med bred marginal. Utsläppen från inrikes transporter var förra året 16 procent högre än när Tidölaget tillträdde. DN understryker att Sverige dessutom tappat fart i elbilsförsäljningen jämfört med sina nordiska grannar, trots att regeringen själv framhållit elektrifiering som en central lösning.

Förklaringsmodellen är enligt ledarredaktionen att M, KD, L och SD valt att prioritera billigare bränsle framför den gröna omställningen. Det har fått tydliga konsekvenser för utsläppsutvecklingen, men också för Sveriges position i EU. EU:s klimatkrav är bindande för medlemsländerna, och om Sverige inte uppfyller dem riskerar landet att ställas inför krav på skärpta åtgärder samtidigt som de inhemska styrmedlen är otillräckliga.

DN:s ledarredaktion skriver att nästa regering inte kommer till ett dukat bord på klimatdepartementet. Utgångsläget är svårt, men det får inte bli en ursäkt för sänkta ambitioner. Tvärtom menar ledarredaktionen att den nya mandatperioden måste bli en period med högre tempo i klimatarbetet. ”Nästa mandatperiod får inte bli ytterligare fyra förlorade år för klimatet”, heter det i ledaren.

Med ett starkt väljarstöd för klimatfrågan, en grönare profil hos två riksdagspartier och en kommande regering som måste förhålla sig till både nationella mål och EU:s krav, står svensk klimatpolitik inför ett vägval. DN:s slutsats är att det krävs både politisk vilja och konkreta åtgärder för att återställa trovärdigheten. För väljarna har frågan redan visat sig vara avgörande – och i valet belönades de partier som tagit den på allvar.