Ledare: Sverige tog en paus från världen – den stannade inte

DN:s ledarredaktion konstaterar i en huvudledare att Sverige efter valet åter kan lyfta blicken. Valrörelsen har varit intensiv och präglad av inrikespolitiska frågor, men det betyder inte att omvärlden stått stilla. Tvärtom har flera globala händelser utvecklats parallellt med den svenska valspurten – med konsekvenser för både ekonomi och säkerhet.

Mellanöstern är en av de regioner där läget är mest allvarligt. Kriget i Iran visar inga tecken på att närma sig ett slut, och Hormuzsundet är i praktiken fortsatt stängt. Sundet, som ligger mellan Iran och Oman, är en av världens viktigaste transportleder för råolja. En stor andel av den olja som fraktas till Europa och Asien passerar här, vilket gör att en stängning får omedelbara globala effekter. Under de senaste veckorna har Teherans allierade i Irak och Jemen dessutom genomfört betydande attacker mot Saudiarabien och mål i Röda havet. Attackerna ökar spänningarna i en redan hårt pressad region och hotar sjöfartens säkerhet.

Effekterna på energimarknaderna har inte låtit vänta på sig. Oljepriset har åter pressats upp över 100 dollar per fat, en nivå som sprider oro genom världsekonomin. Högre energipriser innebär i praktiken ett globalt inflationstryck, som i sin tur riskerar att leda till högre räntor. För svensk del kan det märkas direkt vid pumpen, men också i form av ökade priser på varor och tjänster. Centralbanker som redan kämpat mot hög inflation får det därmed ännu svårare att lätta på penningpolitiken.

Inte heller i USA har det varit lugnt. Under den svenska valspurten varnade flera framträdande techchefer för att AI-utvecklingen går för fort. Forskare och branschföreträdare har länge diskuterat riskerna med allt mer avancerade modeller, men nu kommer varningarna från personer som själva bygger systemen. En forskare som lämnat AI-branschen har gått så långt att han räknar med att modellerna kan bli okontrollerbara inom mindre än tio år. Techledarna efterfrågar nya regleringar, mer öppenhet och internationellt samarbete. Budskapet avfärdades dock av USA:s president. Frågan om AI-säkerhet har därmed flyttats från forskningsvärlden till politikens beslutsfattare, men något internationellt regelverk finns ännu inte på plats.

Samtidigt fortsätter de finansiella marknaderna att vackla. Ett ihållande inflationstryck tvingade Federal Reserve, USA:s centralbank, att höja styrräntan i veckan. Amerikanska statsobligationer har under perioden legat runt 5 procent i avkastning, vilket är en signal om att marknaderna ser fortsatt osäkerhet framför sig. Riskerna för en period av tilltagande ekonomisk och politisk instabilitet i USA är enligt DN:s ledarredaktion uppenbara.

Även politiskt pågår en infekterad strid i USA. Högsta domstolen har stoppat president Donald Trumps begränsningar av poströstningen i mellanårsvalen. Beslutet minskar Trumps möjligheter att påverka valutgången och ökar chanserna att Demokraterna vinner kontroll över representanthuset. Men vad som händer då är oklart. Frågan är om Trump skulle mjukna och börja kompromissa, eller om han skulle försöka hitta nya sätt att runda kongressen. Utgången av mellanårsvalen kommer att avgöra hur den politiska makten fördelas i Washington och därmed hur USA agerar i omvärlden under de kommande åren.

I Ryssland avslutas valet till Duman, underhuset i det ryska parlamentet. Något fritt val är det inte fråga om. Redan från början var utgången given, och den här gången har också det sista partiet som öppet motsatte sig kriget i Ukraina förbjudits att delta. Att regimen går så långt visar, enligt DN:s ledarredaktion, hur rädd president Vladimir Putin är för minsta missnöjesyttring. Rädslan har emellertid inte gjort honom mer återhållsam. Tvärtom fortsätter bomberna att falla över Kiev och hybridkriget mot Europa har intensifierats. I stället för att backa blir en pressad Putin allt mer vårdslös med andra människors liv.

Sammantaget tecknar ledarredaktionen en bild av en värld i gungning. Den nya mandatperioden i Sverige kommer att präglas av utvecklingen utanför landets gränser, oavsett vilka partier som bildar regering. Den insikten får inte skjutas åt sidan. Omvärlden har inte pausats under de veckor då den svenska debatten kretsade kring inrikespolitik, och det är med det perspektivet som valresultatet nu ska förvaltas.