Oron på världens börser intensifierades under förra veckan när techtunga Nasdaq föll med mer än fyra procent under fredagen. Den negativa trenden spred sig snabbt och på måndagen följde de asiatiska börserna efter. Värst drabbad var Seoul där huvudindex rasade med hela åtta procent, med techjätten Samsung som en av de stora förlorarna.

I grunden handlar nedgången om växande oro kring uppblåsta värderingar inom AI-sektorn. Företag inom artificiell intelligens har under våren fortsatt att rusa i värde från redan höga nivåer, vilket fått marknadsanalytiker att dra paralleller till it-bubblans sista månader kring millennieskiftet.

Jämförelsen med it-bubblan innebär dock inte att artificiell intelligens skulle vara en bluff, lika lite som internet var det för ett kvarts sekel sedan. Problemet är snarare att förväntningarna och värderingarna har växt betydligt snabbare än vad de faktiska produktivitetsökningarna kan leverera. Detta skapar en klyfta mellan marknadsvärden och verklig ekonomisk nytta.

Det finns dock flera möjliga scenarion framöver. Bubblan skulle kunna sjunka ihop gradvis snarare än spricka med ett dramatiskt fall. Alternativt kan AI-branschens verkliga vinster och produktivitetsökningar hinna realiseras och på så sätt motivera de höga värderingarna. Men för att förstå den aktuella situationen måste man se bortom börsrörelserna isolerat och analysera vad som händer i den bredare ekonomin.

Den direkta utlösande faktorn bakom börsfallet var något som på ytan verkar positivt – en stark amerikansk jobbrapport. Marknaderna reagerar dock inte negativt på fler arbetstillfällen i sig, utan på implikationerna för ränteutvecklingen. En stark arbetsmarknad minskar trycket på den amerikanska centralbanken Fed att sänka räntorna.

Höga räntor påverkar ekonomin på flera sätt. De ger hushåll och företag mindre ekonomiskt spelrum, vilket på sikt pressar ned tillväxten. Samtidigt blir obligationer mer attraktiva med högre avkastning, vilket gör aktier relativt sett mindre lockande för investerare. Detta drabbar särskilt techsektorn där värderingarna redan är höga. För företag och stater med hög belåning ökar också risken för konkurser och i förlängningen skuldkriser.

Inflationen i USA visar tecken på att tillta igen. Siffran för april landade på 3,8 procent, den högsta nivån på tre år. Detta ger Fed ytterligare skäl att hålla räntorna höga, eller till och med höja dem, snarare än att sänka som många hoppats på.

Den accelererande prisökningstakten har tydliga kopplingar till den geopolitiska spänningen i Mellanöstern. Kriget mellan Iran och Israel och det stängda Hormuzsundet spelar en central roll för den globala ekonomin.

Under helgen eskalerade konflikten när Iran för första gången sedan vapenvilan i början av april sände missiler mot Israel. Detta skedde efter upprepade israeliska attacker mot det Teheranstödda Hizbollah i Libanon. Israel svarade med bombningar mot Iran innan striderna blåstes av på måndagen. President Donald Trump tog åt sig äran och hävdade att hans uppmaningar till båda sidor att sluta skjuta hade effekt.

Men även om Trumps ord kan ha bidragit till att rädda vapenvilan är det en mycket blygsam framgång. Hormuzsundet förblir stängt, vilket fortsätter att skapa allvarliga störningar i den globala oljehandeln och driver upp priserna. Ett verkligt avtal mellan Washington och Teheran där sundet öppnas fritt, utan att Iran kräver avgifter för passage och samtidigt lämnar över sitt anrikade uran, verkar fortfarande vara långt borta.

När Trump med jämna mellanrum hävdar att han är nära ett genombrott handlar det i praktiken om överenskommelser att förlänga vapenvilan. De verkligt svåra och avgörande frågorna skjuts på framtiden och förblir olösta.

Situationen innebär att Donald Trump sitter fast i en komplex konflikt kring Hormuzsundet. Denna konflikt kommer att fortsätta skapa betydande påfrestningar på världsekonomin under överskådlig tid framöver. Kombinationen av stängda handelsleder, höga energipriser och stigande inflation pressar centralbankerna att hålla räntorna höga.

Detta skapar en farlig situation där höga räntor riskerar att utlösa en skuldkris i ekonomier med hög belåning. Samtidigt hänger den stora AI-bubblan fortfarande över marknaden som ett hot. Om räntorna förblir höga och ekonomin försvagas kan det vara den faktor som till slut får bubblan att brista, med potentiellt allvarliga konsekvenser för den globala ekonomin och finansmarknaderna.