Lisa Magnusson: Alla kvinnor skulle behöva en kaotisk rockstjärna i sina liv

Annie Croonas nya bok ”Optinoja” har gett ny fart åt debatten om skönhetsideal, feminism och sociala mediers påverkan på unga kvinnor. Boken, som vänder sig till tonårstjejer, undersöker hur utseendet har tagit över kvinnors liv och vilket pris de betalar – både psykiskt och socialt.

Redan kapitelrubrikerna signalerar var debatten står i dag. ”Pixelated self-loathing” och ”Snapchat dysmorphia” fångar ett samtida fenomen där den digitala och fysiska verkligheten inte längre går att skilja åt. Plattformar som Snapchat och Instagram, där bilder av idealiserade kroppar ständigt flödar, har blivit en arena där unga kvinnor formar sina identiteter under hård press.

I en krönika på Dagens Nyheters ledarsida sätter Lisa Magnusson in boken i en längre feministisk tradition. Hon berättar hur hon som 13-åring fick upp ögonen för feminismen genom ett reportage med rocksångerskan Courtney Love. I intervjun beskrev Love Susan Faludis essäbok ”Backlash” som livsförändrande. Boken, som publicerades i början av 1990-talet, kritiserade hur medier och popkultur trummade in att feminism gör kvinnor olyckliga – trots att det i själva verket var bristen på feminism som fick dem att lida.

Från Courtney Love, skriver Magnusson, lärde hon sig rätten till icke-perfektion, till sin sexualitet och att vara allmänt opassande. Läsningen av Faludi ledde vidare till Camille Paglia, den amerikanska intellektuella som Faludi öppet ogillade. Den ena feministen gav länken till nästa, i en kedja av influenser som formade Magnussons eget förhållande till kvinnlig frigörelse.

Croonas bok väcker nu en ny generation frågor – och möter kritik. Åsa Linderborg, tidigare kulturchef på Aftonbladet, Sveriges största kvällstidning, intervjuas i boken och är tydligt skeptisk. Hon menar att dagens feminism är alltför upptagen av att moralisera över rätt och fel, i stället för att ta sig an de strukturella orättvisor som ligger bakom kvinnors villkor.

Här går en central skiljelinje i debatten: Å ena sidan står en yngre generation feminister som vuxit upp med sociala medier och kämpar mot en utseendepress som aldrig tar paus. Å andra sidan finns en äldre generation som varnar för att frågor om utseende och individuellt välbefinnande riskerar att tränga undan politisk handling.

Magnusson lyfter fram skådespelaren Jemima Kirkes råd till yngre kvinnor som en motvikt. Kirke, känd från HBO-serien ”Girls” som definierade en generation unga kvinnor i 2010-talets New York, svarade när hon ombads ge råd: ”Jag tror ni kanske tänker på er själva lite för mycket.” Ett perspektiv som sällan hörs i den feministiska debatten, skriver Magnusson: att man faktiskt kan lägga ifrån sig mobilen, starta ett band, engagera sig politiskt eller helt enkelt låta bli att bry sig om vad andra tycker.

Den underliggande frågan i både boken och debatten är om dagens unga kvinnor behöver ytterligare en välmenande bok om att sluta bry sig om utseendet – eller om de snarare behöver en rebellisk förebild i Courtney Loves anda, någon som visar att det går att vara högljudd, stökig och kravlöst sig själv.

”Optinoja” sätter också fingret på en bredare samhällsförändring. Skönhetsideal har funnits i alla tider, men mekanismerna har förändrats i grunden. Sociala mediers algoritmer, bildmanipulering och ständig exponering har lett till vad forskare beskriver som en ny form av kroppsmissnöje bland unga. En rad studier har pekat på samband mellan skärmtid och försämrad självbild, särskilt hos flickor.

Att ämnet engagerar märks också i bokutgivningen. De senaste åren har en rad titlar om utseendepress, kroppsaktivism och näthat vuxit fram, och ”Optinoja” är en del av den vågen – med en tydlig målgrupp: unga kvinnor som aldrig upplevt en värld utan sociala medier.

Debatten kring boken visar att feminismen förblir en omstridd rörelse där generationer formas av olika erfarenheter. Men frågorna om frihet, utseende och självbild är desamma som när Courtney Love berättade om Susan Faludi, och när Faludi varnade för en kultur som fick kvinnor att vända missnöjet mot sig själva i stället för mot sin omgivning.