Svenska kvinnor som föder barn möter fortfarande allvarliga brister i förlossningsvården trots att Sverige betraktas som ett land med världsledande hälso- och sjukvård. Med mors dag som infaller sista söndagen i maj aktualiseras frågan om hur samhället värderar moderskap och förlossning – och de återkommande problemen visar på en systematisk underfinansiering av kvinnors vård.

Mors dag har sina rötter i USA där amerikanskan Anna Jarvis år 1905 instiftade dagen till minne av sin nyss avlidna mamma, fredsaktivisten Ann Jarvis. Konceptet växte snabbt i popularitet och år 1914 blev mors dag officiell helgdag i USA. Till Sverige kom traditionen några år senare, i samband med välfärdsstatens och folkhemmets upprättande där kärnfamiljen och modern blev viktiga byggstenar i det svenska samhället.

År 1920 publicerades en manual som stipulerade att svenska flaggan denna dag skulle hissas, att mor skulle hälsas med sång, blommor och gott kaffe, samt att barnen skulle bädda, sopa, laga mat och diska. Fortfarande är det så firandet brukar se ut världen över med blommor, teckningar, uppskattande ord och allmän arbetsbefrielse för dagens förälder.

Men bakom de röda rosorna och frukostkorgarna döljer sig en besvärande verklighet. Det som borde vara mest självklart – att ge födande kvinnor god vård – fungerar inte tillfredsställande i det svenska sjukvårdssystemet. Många kvinnor har skräckberättelser från sina förlossningar där de genomfört stora delar av värkarbetet ensamma eller fött barn utan ordentlig smärtlindring.

Återkommande rapporter visar hur kvinnor som är på väg att föda skickas kors och tvärs till andra sjukhus och till och med andra regioner eftersom det påstås inte finnas plats. Men det handlar sällan om brist på fysiskt utrymme. Problemet är framför allt underbemanning, som i sin tur beror på underfinansiering av förlossningsvården. Detta gäller både i glesbygd och i storstäderna, rapporterade Svenska Dagbladet i juli förra året.

Situationen förvärras under sommarmånaderna när personalbrist blir ännu mer akut. Varje år ställs samma fråga inför semesterperioden: kommer den här sommaren att bli annorlunda? Kommer födande kvinnor att få den vård de har rätt till även under semestertider?

Den svenska förlossningsvården befinner sig i en paradoxal situation. Å ena sidan har Sverige rykte om sig att ha världsledande sjukvård. Å andra sidan vittnar både enskilda personers upplevelser och systematiska rapporter om allvarliga brister just inom mödravården. Detta speglar en djupare samhällelig nedvärdering av det som traditionellt betraktats som kvinnligt arbete och kvinnliga erfarenheter.

I ett globalt perspektiv är dock situationen i Sverige fortfarande förhållandevis god. Varannan minut dör en födande kvinna någonstans i världen på grund av bristande tillgång till grundläggande förlossningsvård. I många länder saknas helt den infrastruktur och de medicinska resurser som svenska kvinnor trots allt har tillgång till, även om kvaliteten varierar.

Detta globala perspektiv innebär dock inte att kritiken mot den svenska vården ska tystas. Tvärtom bör det vara möjligt att både uppskatta det som fungerar och samtidigt kräva förbättringar där brister finns. Ingen kvinna, oavsett var i världen hon befinner sig, borde behöva riskera sitt liv eller utstå onödigt lidande för att föda barn.

Frågan om hur samhället värderar moderskap handlar om mer än symboliska gester på mors dag. Det handlar om konkreta resurser, politiska prioriteringar och en grundläggande syn på kvinnors hälsa och rättigheter. Blommor och uppvaktning är fint, men räcker inte. Det krävs systematiska satsningar på förlossningsvården, ökad bemanning och bättre arbetsvillkor för barnmorskor och annan vårdpersonal.

Organisationer som Unicef erbjuder möjligheter att stödja förlossningsvård i de mest utsatta delarna av världen genom donation av så kallade förlossningspaket. Samtidigt måste den politiska debatten i Sverige fortsätta om hur förlossningsvården ska finansieras och organiseras för att möta alla kvinnors behov av trygg och säker vård.

Mors dag kan därmed ses både som en kärleksfull hyllning till moderskapets betydelse och som en påminnelse om det arbete som återstår för att ge alla mödrar den vård och det stöd de förtjänar.

Dela.

17 kommentarer

Leave A Reply

Exit mobile version