Viktor Karlsson: SD-reklamen skrämmer mig – för den är redan verklighet

Vid Stockholms centralstation möttes pendlare i måndags av en ovanlig syn: två dörrar försedda med budskapet ”Ej välkommen om du: Begår brott, Lever på bidrag, Inte lär dig svenska, Missköter dig”. De tillhörde en sverigedemokratisk reklamkampanj med invandringskritisk profil, placerad på den statliga fastighetsägaren Jernhusens ytor.

Affischerna satt dock uppe endast i några timmar. Jernhusen motiverade borttagandet med att avsändaren var otydlig och att budskapet kunde uppfattas som att vissa resenärer inte var välkomna. Reklamen hade inte heller godkänts i förväg. Kritiker menar att Jernhusen borde ha förutsett risken och stoppat kampanjen redan vid planeringsstadiet, i stället för att låta den publiceras och därefter plockas ner – ett förlopp som ger partiet uppmärksamhet och en offerroll.

Liknande annonser dök samtidigt upp på stadsbussar i Skaraborg. Där uppmanade SD resenärer med formuleringen ”Saknar du Mogadishu? Återvandringsbidraget hjälper dig hem” – en hänvisning till partiets förslag om ökat ekonomiskt stöd för utlandsfödda som väljer att lämna Sverige. Ett tjugotal busschaufförer med somaliskt ursprung sjukskrev sig i protest, rapporterar P4 Skaraborg. Kollektivtrafikbolaget Västtrafik valde därefter att ta ner annonserna med hänvisning till att man inte förutsett de arbetsmiljörisker som uppstod.

SD:s kommunikationsstrategi är emellertid inte ny. Partiet har under flera års tid använt såväl tv-reklam som tryckta ytor i kollektivtrafiken för att sprida invandringskritiska budskap. I tv-reklamen från 2010 syntes burkaklädda kvinnor i anslutning till en äldre dam med rollator, och 2015 prydde engelskspråkiga banderoller Östermalmstorgs tunnelbana med en ursäkt till turister för tiggare i staden. Inför valet 2022 täcktes tunnelbanevagnar återigen med SD-budskap, den gången med partiets symbol. Då spred också riksdagsledamoten Tobias Andersson bilder med texten ”Välkommen till återvandringståget. Nästa stopp, Kabul” på sociala medier.

Enligt flera bedömare är syftet med kampanjerna dubbelt: dels att kommunicera sakpolitik, dels att provocera och tänja gränserna för vad som accepteras i det offentliga samtalet. När annonser plockas ner genererar det dessutom ytterligare publicitet och förstärker partiets bild av att bli tystat.

Det som skiljer årets kampanj från tidigare initiativ är dock en avgörande faktor: SD befinner sig i dag i en helt annan politisk position. Partiet ingår som stödparti åt regeringen och har fått igenom flera delar av sin migrations- och integrationspolitik i faktisk politik. Därmed kan partiledningen argumentera för att budskapen i reklamen – trots sin provokativa form – återspeglar reell regeringspolitik snarare än enbart valfläsk.

Tobias Andersson har i sociala medier försvarat kampanjerna med just detta argument. ”Vi har alltså kommunicerat regeringens politik”, säger han, och syftar på det samarbete SD har med regeringspartierna inom exempelvis migrationsområdet.

Annonskonflikten belyser samtidigt en bredare fråga om yttrandefrihet och reklam i offentliga miljöer. Vilka budskap ska få plats på statliga fastigheters ytor? Vems ansvar är det att avgöra vad som är olämpligt? Jernhusen och Västtrafik har i detta fall agerat utifrån sina egna riktlinjer, men händelserna väcker frågor om hur liknande situationer ska hanteras framöver – särskilt i en tid när politisk annonsering blir allt vanligare i offentliga rum.

För Jernhusens del återstår att se om man reviderar sina rutiner för förhandsgodkännande av extern reklam. I Skaraborg är chaufförerna åter i tjänst, men incidenten lär lämna spår i det lokala arbetsklimatet. Den politiska debatten om kampanjens budskap – och om de borde ha fått sitta kvar – fortsätter under tiden på sociala medier och i ledarspalterna.