Sanna Lindberg: Systembolaget spelar storbryggerierna i händerna

Systembolagets sortiment av alkoholfria öl har vuxit till att bli en allt viktigare del i det statliga monopoletes utbud, men kritiker menar att utvecklingen gynnar storbryggerierna på bekostnad av mindre aktörer. Av de 18 alkoholfria öl som i dag ingår i det rikstäckande sortimentet är 13 stycken alkoholfria versioner av redan etablerade storsäljare, varav tio i stilen ljus lager. Enligt bedömare är detta en tydlig indikation på hur den svenska ölmarknaden i stort ser ut – och hur Systembolagets kommersiella logik formas av kundigenkänning snarare än av mångfald.

Bakom de dominerande produkterna står i huvudsak de globala bryggerijättarna, som använder de alkoholfria varianterna som en strategisk hävstång för sin marknadsföring. Även om Systembolaget pressar priserna på dessa produkter, kan storkoncernerna kompensera med omfattande marknadsbudgetar. Det gör att en alkoholfri variant av en känd öl inte bara fungerar som en egen produkt – den blir också en reklambärare för hela varumärkesportföljen. På så sätt kan de nå konsumenter i sammanhang där marknadsföring av alkohol annars är begränsad.

De få alkoholfria öl som inte kommer från storbryggerierna återfinns hos några väletablerade hantverksbryggerier. Dessa produkter har tagits fram för att bredda utbudet snarare än att kopiera ett befintligt original. Skillnaden är viktig: medan storbryggerierna lanserar alkoholfria versioner av sina flaggskeppsprodukter, satsar de mindre aktörerna på egna skapelser som kan stå för sig själva i smak och karaktär.

Prisbilden är ett återkommande problem. Enligt branschkällor är det ofta dyrare att producera alkoholfri öl än alkoholhaltig, eftersom processen kräver extra steg som avalkoholisering eller stabilisering. Trots detta ligger de alkoholfria kopiorna i en helt annan prisklass än de mindre bryggeriernas alternativ, vilket skapar en snedvriden konkurrens. Den främsta kostnadsskillnaden mellan ett vanligt öl och ett alkoholfritt borde vara alkoholskatten, men i praktiken är verkligheten mer komplex – och dyrare för de mindre producenterna.

Systembolagets uppdrag är tydligt: att bidra till en bättre folkhälsa genom ett ansvarsfullt försäljningssätt. Det alkoholfria sortimentet är en central del i detta uppdrag, och här har monopolet dessutom större frihet att kurera utbudet än när det gäller alkoholhaltiga drycker. Enligt flera bedömare finns det därför en outnyttjad potential att skapa ett sortiment som i högre grad speglar kvalitet, mångfald och den utveckling som sker inom dryckesvärlden i dag. Hittills har dock utbudet präglats av försiktighet och kommersiella hänsyn snarare än av mod och nytänkande.

Experter påpekade nyligen att konsumenternas intresse för alkoholfria alternativ ökar stadigt. Den internationella trenden med låg- och alkoholfria drycker har nått Sverige, och efterfrågan väntas fortsätta växa. Det gör frågan om hur Systembolaget väljer att forma sitt utbud ännu mer relevant. Kritiker menar att det nu finns en möjlighet att ligga i framkant och sätta en ny standard för vad ett modernt, hälsomedvetet sortiment kan innebära – men att dagens utbud snarare cementerar rådande marknadsförhållanden än utmanar dem.

För de mindre bryggerierna handlar frågan om överlevnad. Utan tillgång till de fasta hyllplatserna i Systembolagets rikstäckande sortiment får de svårt att nå ut till en bredare publik, och prisskillnaderna gör det ytterligare utmanande att konkurrera. Samtidigt efterfrågar konsumenterna allt oftare lokala och hantverksmässiga alternativ, vilket skapar en paradox: viljan finns, men strukturen försvårar.

Sammanfattningsvis visar dagens utbud på en marknad där kommersiella styrkor väger tungt, men där det offentliga uppdraget samtidigt öppnar för en annan typ av prioriteringar. Frågan är hur Systembolaget väljer att agera när efterfrågan på alkoholfritt fortsätter att öka – och om man är berett att satsa på ett sortiment som utmanar storbryggeriernas dominans till förmån för kvalitet och mångfald.