Socialdemokraternas ledare Magdalena Andersson gick till skarp attack mot regeringens ekonomiska politik efter att finansminister Elisabeth Svantesson presenterat regeringens utgångspunkter för nästa mandatperiod. Andersson, som själv varit både statsminister och finansminister, betecknade den förda politiken som en katastrof.
Uttalandet sätter fingret på en av de hetaste frågorna i svensk politik: hur ekonomin ska styras under de kommande åren. Regeringen, som består av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna med stöd av Sverigedemokraterna, har sedan valet 2022 prioriterat sänkta skatter och åtstramningar för att bekämpa inflationen. Oppositionen, i första hand Socialdemokraterna, har i stället efterfrågat större satsningar på välfärd, utbildning och bostäder.
I presentationen pekade Svantesson på att inflationen nu är under kontroll och att sysselsättningen står relativt stark. Hon konstaterade att Sverige har en tuff men stabil ekonomisk situation, och att regeringens politik skapat förutsättningar för lägre räntor. Enligt regeringen är det nödvändigt att fortsätta det strukturella arbetet med att pressa tillbaka statsskulden och stärka hushållens köpkraft.
Andersson gav en helt annan bild. Enligt henne är politiken inte bara en misslyckad sifferövning utan en fråga om människors vardag. Hon lyfter fram att hushållen fortfarande har höga räntor och att sjukvården, skolan och omsorgen tvingats spara. Att beskriva utvecklingen som en katastrof är en medveten skärpning av retoriken från S-ledaren, som vill sätta ekonomiska frågor i centrum i debatten inför valet.
Bakgrunden till den hårda tonen är de senaste årens ekonomiska utveckling. Den svenska kronan har försvagats kraftigt mot euron och dollarn. Riksbanken genomförde flera räntehöjningar för att få ner inflationen, vilket ökade kostnaderna för alla med bolån. Inflationen har sedan dess fallit tillbaka, men många varor och tjänster är fortfarande betydligt dyrare än för några år sedan. Det har gett väljarna en känsla av att den ekonomiska situationen är tuff, trots att tillväxten börjat återvända.
Sverige påverkas också av omvärlden. Tysklands svaga tillväxt och de fortsatt höga energipriserna i Europa har dämpat efterfrågan på svenska exportvaror. Som en liten, öppen ekonomi är Sverige nära kopplat till den europeiska konjunkturen. Det gör att regeringens handlingsutrymme krymper och att varje prioritering i budgeten får tydliga konsekvenser för såväl hushåll som företag. För svenska exportföretag, inte minst gruvnäringen och verkstadsindustrin, är kronkursen och ränteläget avgörande.
Näringslivet följer den politiska debatten noga, eftersom finanspolitiken påverkar investeringsviljan. Hittills har finansmarknadens reaktion på regeringens presentation varit dämpad. De stora dragen i politiken var kända sedan tidigare, och marknaden väntade i första hand på Riksbankens räntebesked. Men den politiska osäkerheten inför nästa mandatperiod finns där. Om opinionen förändras och en ny regering ska formas efter valet, kan finanspolitiken ta en ny riktning. Det i sig kan påverka kronan och det svenska ränteläget.
Regeringens ekonomiska politik har under mandatperioden präglats av flera omdiskuterade beslut. Man har bland annat sänkt bränsleskatten, infört skattelättnader för höginkomsttagare och skärpt anslagen till rättsväsendet. Samtidigt har kommuner och regioner varnat för växande underskott, och flera verksamheter inom välfärden har tvingats till nedskärningar. Socialdemokraterna har i stället föreslagit investeringar i grön industri, bostadsbyggande och utbildning. Partiet menar att staten i kriser måste kunna låna mer för att investera, medan regeringen vill hålla tillbaka utgifterna och minska statsskulden.
För Magdalena Andersson och Socialdemokraterna handlar nu mycket om att etablera berättelsen att regeringen för en politik som slår mot vanliga löntagare. Med ordet katastrof försöker hon ladda den ekonomiska debatten med känsla och skarphet. Frågan är om väljarna håller med. Enligt flera opinionsundersökningar är ekonomin fortfarande den viktigaste frågan för svenska folket, och båda sidor kommer att lägga stor kraft på att övertyga väljarna om att just deras politik är rätt inför valet 2026. Hur den debatten slutar avgörs vid valurnorna, men redan nu står det klart att ekonomins tillstånd kommer att prägla de närmaste årens svenska politik.
