I oktober 2023 utsattes Joachim Kuylenstierna, dåvarande VD för företaget Fastator, för ett utpressningsförsök. Han mottog flera hotfulla meddelanden där han krävdes på 100 miljoner kronor för en påstådd skuld. Hoten riktades även mot andra anställda på Fastator, och kulminerade i ett brandattentat mot en kollegas villa i november samma år. Ett år senare, i september 2024, väcktes åtal mot åtta personer. Åtalspunkterna omfattar bland annat försök till grov utpressning, grov mordbrand, olaga tvång, övergrepp i rättssak, folkbokföringsbrott och grova bokföringsbrott. Samtliga åtalade nekar till brott. Åklagaren menar att flera av de åtalade har kopplingar till kriminella gäng.
Bakom utpressningsförsöket ligger enligt åklagaren en misslyckad mångmiljoninvestering från 2009. Investeraren, som tros vara Jonas Falk, förlorade stora summor pengar och utpressningen ses som ett försök att återfå kapitalet inklusive ränta. Jonas Falk är en tidigare dömd brottsling med kopplingar till grov organiserad brottslighet, bland annat bankrån och misstänkta kopplingar till den stora narkotikahärvan ”Operation Playa”, där han dock friades. Utpressningsförsöket mot Kuylenstierna och Fastator framstår därmed som ett försök att driva in en skuld relaterad till denna tidigare investering.
Åtalet är uppdelat i tre delar. Den första delen fokuserar på själva utpressningsförsöket och mordbranden. Åtta personer står åtalade, men ytterligare misstänkta finns, varav en är frihetsberövad i Spanien. Utredningen mot dessa personer fortsätter och åtal väntas under 2025. Denna del av åtalet belyser den direkta hotbilden mot Kuylenstierna och hans kollegor, samt de våldsamma metoder som användes för att försöka driva in den påstådda skulden.
Den andra delen av åtalet riktar sig mot en advokat som misstänks ha medverkat i utpressningsförsöket. Advokaten anklagas för grovt ocker, osant intygande, olaga tvång, grov utpressning, övergrepp i rättssak och folkbokföringsbrott. Misstankarna antyder att advokaten utnyttjat sin position för att främja utpressningsförsöket och därmed brutit mot sin yrkesetiska kod. Detta adderar ytterligare en dimension till fallet och visar på hur kriminella nätverk kan infiltrera och utnyttja olika samhällsstrukturer.
Den tredje och sista delen av åtalet behandlar grova bokföringsbrott, där två av de åtta åtalade personerna är inblandade. En av dem misstänks för att ha drivit en omfattande låneverksamhet vid sidan av sitt arbete som advokat, helt utan bokföring under sju års tid. Detta tyder på ett systematiskt försök att dölja inkomster och undgå skatt, vilket ytterligare stärker bilden av organiserad brottslighet. Sammantaget målar åtalet upp en bild av ett komplext fall med kopplingar till kriminella gäng, ekonomisk brottslighet och missbruk av förtroendeställning.
Fallet Kuylenstierna/Fastator illustrerar hur kriminella gäng använder sig av utpressning och våld för att driva in skulder och upprätthålla sin makt. Det belyser också vikten av att utreda och lagföra dessa brott, samt att skydda offer för utpressning. De tre delarna i åtalet visar på olika aspekter av den kriminella verksamheten, från de direkta hoten och våldet till den mer sofistikerade ekonomiska brottsligheten och missbruket av professionella roller. Utredningen som fortfarande pågår mot ytterligare misstänkta indikerar att det finns fler personer inblandade i detta komplexa nätverk.
