På torsdag höjs priset på bensin med en krona per liter och diesel med 40 öre per liter. Det är första steget i en återställning av bränsleskatterna. Enligt de besked som lämnats väntas ytterligare en höjning längre fram i år, och den blir betydligt större än den nu aktuella.
Höjningen innebär att en normalstor bensindriven personbil får en merkostnad på omkring 60 kronor per full tank, medan en dieselbil får räkna med cirka 24 kronor mer. För yrkestrafiken blir effekten dock större, inte minst för åkerier och entreprenadmaskiner som är helt beroende av diesel. Varje prisändring på drivmedel får direkt genomslag i transportkostnader, vilket i förlängningen kan påverka priser på varor och tjänster som fraktas på väg.
Bakgrunden till höjningen är att bränsleskatterna sänktes tillfälligt under en period av höga energipriser och hög inflation. Nu ska de tillbaka till tidigare nivåer, men det sker i etapper. Politisk oenighet har präglat frågan, och olika partier har skilda uppfattningar om både takt och storlek. Regeringens beslut att inleda återställningen just nu motiveras, enligt uppgift, av att inflationen har dämpats och att det finns ett fortsatt behov av att värna skattebasen i statens budget.
Bränsleskatten rymmer flera delar: koldioxidskatt, energiskatt och moms. Tillsammans utgör dessa en stor del av priset vid pump. Vid internationella jämförelser ligger Sverige bland de länder i Europa som har högst skatt på bensin och diesel. Det har länge varit ett medvetet politiskt val för att finansiera gemensamma åtaganden och styra konsumtionen mot mindre klimatpåverkande alternativ.
Svenska drivmedelspriser påverkas dock inte bara av svenska skatter. Den globala oljemarknaden sätter grundtonen via råoljepriset, som i sin tur styrs av efterfrågan, leveransöverenskommelser, valutakurser och geopolitiska spänningar. De senaste åren har priserna varierat kraftigt, bland annat till följd av Rysslands invasion av Ukraina och förändringar i OPEC-ländernas produktion. För svensk del spelar även kronkursen in, eftersom olja och raffinerade produkter prissätts i dollar på världsmarknaden. En svag krona tenderar att förstärka importerade prisökningar.
På den svenska marknaden finns några dominerande aktörer som tillsammans formar det som syns i pumppriserna: Preem, Circle K, OKQ8, St1 och systerbolag till de internationella energikoncernerna. De äger eller driver stationer över hela landet, från tätorter till glesbygd. Deras inköpspriser sätts i huvudsak internationellt, men lokala konkurrensförhållanden och säsongsvariationer spelar också in. Högre skatter slår därför olika hårt beroende på var i landet man tankar. I glesbygd, där avstånden är långa och kollektivtrafiken begränsad, är bilen ofta en förutsättning för att kunna arbeta och bo kvar. Där kan en skattehöjning få större sociala konsekvenser än i storstäderna.
Transportnäringen har länge varnat för att successiva höjningar av bränsleskatten försvårar omställningen till fossilfria fordon. Även om efterfrågan på elbilar ökar, är den tunga lastbilstrafiken och många arbetsmaskiner fortfarande i stort sett helt beroende av diesel. Alternativa drivmedel som HVO och biogas finns, men ännu inte i den omfattning som krävs. För lantbruket är diesel en insatsvara, och högre drivmedelskostnader kan påverka livsmedelsproduktionen.
Samtidigt är drivmedelsskatterna en central inkomstkälla för staten. De har också en direkt koppling till klimatpolitiken, eftersom de prissätter koldioxidutsläpp. En höjd skatt ökar incitamenten att välja bränslesnåla fordon och alternativa energikällor. Det finns dock en gräns där höga priser snarare upplevs som orättvisa eller leder till att bilister i gränstrakter väljer att tanka i ett grannland med lägre skatt. Det minskar både de svenska skatteintäkterna och effekten av den nationella klimatpolitiken.
Den större höjning som väntas senare i år lär skapa fortsatt debatt. Ekonomiska bedömare menar att hushållens konsumtion redan är pressad av höga räntor och ökade levnadskostnader. En ny höjning av bensin- och dieselpriserna kan därför komma att påverka inflationsutfallet och hushållens förtroende för den ekonomiska politiken. Samtidigt har regeringen att förhålla sig till de budgetramar och klimatåtaganden som riksdagen har beslutat om.
För många bilister handlar torsdagens förändring om en liten, men symboliskt viktig, ökning. Det är första gången på länge som skattenivån justeras uppåt, och signalen är att de tillfälliga lättnaderna från energikrisens dagar nu är över. Hur den kommande höjningen utformas och när den träder i kraft återstår att se, men redan nu står klart att drivmedelsfrågan fortsätter att vara en av de mest känsliga politiska frågorna i Sverige.