Amerikanska obligationsräntor når högsta nivån sedan 2002 – Wall Street faller

De långa räntorna i USA fortsatte uppåt på tisdagen och nådde den högsta nivån på 24 år. Utvecklingen utlöste breda fall på Wall Street, där Dow Jones industriindex, S&P 500 och Nasdaqs kompositindex alla sjönk. Nedgångarna var särskilt tydliga bland teknik- och tillväxtbolag, vars framtida vinster diskonteras hårdare när räntan stiger.

Ränteuppgången har pågått under en längre tid och förklaras av flera samverkande faktorer. Det stora underskottet i den amerikanska statsbudgeten kräver omfattande upplåning, samtidigt som Federal Reserve håller fast vid en åtstramande penningpolitik. Investerare kräver nu en högre kompensation för att köpa statspapper med lång löptid, vilket pressar upp avkastningskraven på hela räntemarknaden. Den tioåriga statsobligationen fungerar som riktmärke för lån i hela ekonomin, från företagsobligationer till bolån.

När långräntorna stiger ökar kostnaderna för att låna. Det påverkar både hushåll och företag och gör att investerare omprövar sina placeringar. Aktiemarknaden är i grunden beroende av nuvärdet av framtida vinster, och när diskonteringsräntan höjs minskar det värdet. Teknikbolag och andra tillväxtaktier är extra sårbara eftersom deras kurser i hög grad bygger på förväntningar om intäkter långt fram i tiden.

För gruv- och råvarusektorn har ränteuppgången en dubbel effekt. Gruvprojekt är kapitalintensiva och långsiktiga, och högre räntor ökar finansieringskostnaderna för allt från prospektering till nya anläggningar. Det kan leda till att företag skjuter upp investeringar. Samtidigt brukar en starkare dollar följa med stigande räntor. Eftersom metaller och andra råvaror prissätts i dollar kan en stark dollar göra dem dyrare för internationella köpare, vilket dämpar efterfrågan och pressar priserna.

Ädelmetaller reagerar ofta direkt på ränteförändringar. Varken guld eller silver ger någon direkt avkastning, och när räntan på säkra statspapper stiger minskar guldtillgångarnas attraktionskraft. Den senaste tidens ränteuppgång har därför skapat motvind för guldet, även om osäkerhet kring geopolitiska konflikter och centralbankernas guldköp har gett visst stöd. Basmetaller som koppar och aluminium påverkas i stället av konjunkturförväntningarna. En räntenivå som hotar den globala tillväxten kan i förlängningen minska efterfrågan på dessa metaller.

På börserna i New York märktes ränteoron tydligt i de stora teknikjättarnas kursfall. Bolagen har en sådan vikt i indexen att nedgångar hos dem drar med sig hela marknaden. Investerare flyttar nu hellre kapital till kortfristiga statsskuldväxlar och andra säkra placeringar. Även kreditspreadarna, det vill säga skillnaden mellan företagsobligationer och statsobligationer, har breddats något. Det är ett tecken på att marknaden ser en högre risk i företagens skuldsättning.

Ränteutvecklingen i USA får också internationella återverkningar. Europeiska och asiatiska börser följer rörelserna i Washington och New York. En hög ränta i USA förstärker dollarn, vilket i sin tur påverkar bytesbalanser och skuldsättning i tillväxtekonomier. För den svenska marknaden är sambandet tydligt. Många svenska storföretag är globalt verksamma och påverkas av både konjunkturläget, dollarstyrkan och finansieringsvillkoren. En uthållig uppgång i de långa räntorna kan därför få konsekvenser även för Stockholmsbörsen.

Framöver riktas uppmärksamheten mot Federal Reserves signaler. Centralbanken har hållit fast vid att inflationstrycket ännu inte är tillräckligt dämpat för att motivera sänkta styrräntor. Så länge de långa räntorna fortsätter uppåt kommer aktiemarknaden att förbli skakig, och kapitalintensiva branscher som gruvnäringen tvingas förhålla sig till en ny verklighet med högre avkastningskrav. Den stora frågan är om räntemarknaden nu har funnit jämvikt, eller om 24-årshögsta bara är ett steg på vägen.